Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Undantagslagar het potatis för Macron

Husarrester som bara förlängs. Protester som förbjuds. Husrannsakningar utan domstolsbeslut. I det Frankrike där Emmanuel Macron nu är president råder fortfarande undantagstillstånd efter terrordåden i Paris 2015.

Människorättsorganisationen Human Rights Watchs antiterrorchef Nadim Houry.Bild: Tina Magnergård-Bjers/TT
– Det som borde vara exceptionellt håller på att normaliseras, varnar människorättsorganisationen Human Rights Watch antiterrorchef Nadim Houry.
Houry, som själv bor i Paris, säger att de rådande undantagslagarna har förlängts fem gånger trots att nationalförsamlingens egen övervakningskommission kommit fram till att de inte är effektiva, att de inte gör Frankrike säkrare mot terrorism.
– Rättssamhället undermineras. Undantagstillståndet måste lyftas eftersom det i vissa fall inskränker de mänskliga rättigheterna. Till exempel ser vi dussintals fall där människor suttit i husarrest i över ett år, med mycket begränsade möjligheter att överklaga beslutet.
De omfattande och komplexa lagarna som ger polis maktbefogenheter de inte tidigare haft antogs efter att Frankrike lamslagits av terrordådet mot bland annat konsertklubben i Bataclan i november 2015. Gisslantagningen på klubben var en av sex samordade attacker som totalt tog 130 liv och skadade över 400. Houry, på snabbesök i Stockholm, säger att undantagslagarna diskuterades intensivt precis när de infördes, men att debatten nu har tystnat.
– Man har inte hört mycket om undantagstillståndet under valrörelsen. Macron fick frågan i en debatt men sade bara att han skulle rådfråga sina säkerhetsrådgivare och gå på deras rekommendationer, berättar han.
– Jag hoppas att han läser parlamentets rapporter. Frankrike har mycket omfattande antiterrorlagar, så det är oklart varför undantagstillståndet behövs.
Emmanuel Macron har haft en enande retorik och lovat sina landsmän att vara ärlig som president. Houry tycker att han sagt "rätt saker" ur mr-perspektiv – nämligen att han vill skydda de mänskliga rättigheterna och säkerställa att ingen diskriminering sker när säkerhetsåtgärder vidtas – men att han inte varit särskilt detaljerad.
– Förr eller senare måste han ta ställning till lagarna. Parlamentet ska rösta om dem senare i sommar.
Framöver behöver Macron också sätta sig in den omfattande radikalisering som äger rum på franska fängelser. Och att personer av nordafrikanskt ursprung mer ofta stoppas av polis vid kontroller är ett problem som måste bekämpas, anser Human Rights Watch och andra människorättsorganisationer.
Fakta

Terrordåd i Frankrike

En rad terrordåd har drabbat Frankrike de senaste åren. Bland annat mördades tolv personer i januari 2015 i en attack mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris. Dagen därpå dödades fem personer i samband med att en beväpnad man tog flera personer som gisslan i en judisk butik. Förövarna hade svurit trohet mot terrornätverket al-Qaida respektive Islamiska staten (IS).

I november samma år gick beväpnade IS-anhängare till attack mot en fotbollsarena, flera kaféer och konsertlokalen Bataclan i Paris. 130 människor mördades i de samordnade attackerna – de dödligaste i sitt slag i fransk historia.

I juli 2016 dödades 84 personer av en man som med en lastbil plöjde genom en stor skara människor som samlats för att fira nationaldagen i Nice. IS har påstått sig ligga bakom det dådet.

Fortfarande råder undantagstillstånd i Frankrike, vilket bland annat ger polisen utökade möjligheter att söka och gripa personer. Undantagstillståndet förlängdes i december till att gälla över president- och parlamentsvalen.

Gå till toppen