Med andra ord

Läsarbrev: "Detta system väljer tidningen att ideologiskt försvara."

Per Almén (S):
Huvudledaren 10/5 tar upp Ilmar Reepalus (S) utredning om vinster i den offentligt finansierade välfärden. Jag begränsar mig till skolan. För cirka 25 år sedan inleddes en period kännetecknad av fritt skolval, friskolor - även vinstdrivna – och skolpeng. Dessa kom – tillsammans med det kommunala huvudmannaskapet – att totalt ändra förutsättningarna för svensk skola.
Tanken var att nya föräldra- och lärarkooperativa skolor skulle leda till effektivisering, pedagogiskt nytänkande och förbättrade skolresultat. Idag vet vi hur utfallet blev. Några stora vinstdrivna riskkapitalägda koncerner har i stället kommit att dominera det som blivit en skolmarknad. De enda mätbara resultaten av 25 års experimenterande är sänkta, i bästa fall stagnerande, skolresultat, en kraftig betygsinflation och framförallt en kraftigt tilltagande segregation. Den uppdelning av elever som ett alltmer segregerat boende ger upphov till förstärks av det fria skolvalet och friskolorna. SNS-utredningar, Per Molanders ESO-rapport och Anna Ambroses nyligen publicerade avhandling Att navigera på en lokal skolmarknad är några av de vetenskapliga rapporter som vidimerar detta. Inget annat land accepterar att en offentligt finansierad skola får drivas av vinstdrivna bolag, med rätt till obegränsat vinstuttag.
Detta system väljer tidningen att ideologiskt försvara och förfäkta, ett förhållningssätt som omöjliggör en konstruktiv diskussion om problemen i svensk skola. Ledarens tal om ”starka lobbykrafter” blir utmanande mot bakgrund av att den mäktiga intresseapparat som välfärdsbolagen byggt upp nu stöttas av oppositionen inklusive SD, som taktiskt bytt fot för att komma in i den borgerliga stugvärmen och de borgerliga tidningarna.
I stället för att ta strid för en skola som ger alla barn optimala förutsättningar att få utvecklas efter sin förmåga väljer tidningen att slå vakt om rätten för en välbeställd medelklass att välja skola för sina barn. Att tala om behovet av ökad integration samtidigt som man av ideologiska skäl håller fast vid detta segregerande skolsystem är en ohållbar politisk position.
Heidi Avellan:
Vi är kristallklara i varje ledare om skolan: alla skolor måste vara tillräckligt bra. Att alla barn har rätt till en god start och en bra utbildning är en självklar hållning för en oberoende liberal tidning.
Märkligt att Per Almén helt har missat detta.
Det fria skolvalet har alltid funnits – för den med tillräckligt tjock plånbok. De rika har kunnat köpa sig en adress vid en attraktiv skola; den beklagliga skolsegregationen speglar boendesegregationen. Med friskolorna blev skolvalet reellt, det finns alternativ att välja mellan. För alla. Att som Almén påstå att det bara gäller den "välbeställda medelklassen" är antingen okunnigt eller ohederlig debatteknik. Att antyda att det är friskolorna som sänkt betygen är lika besynnerligt. Internationella Engelska skolan – en av de "riskkapitalägda koncerner" som Almén ondgör sig över – har 120 000 unga i kön, bland annat just för att skolresultaten är så goda, samtidigt som eleverna trivs.
Men den ledare Almén reagerat på handlar inte om skolan, utan om Välfärdsutredningens rapport, där Ilmar Reepalu (S) med grumlig logik avvisar skärpta kvalitetskrav. Vinsttak blir enda alternativ. Skulle detta förverkligas ser framtiden mörk ut för populära vårdcentraler, friskolor och äldreboenden.
Det rimliga vore att beställaren ställde tydliga krav på vad verksamheten ska åstadkomma. Lyckas privata utförare leverera hög kvalitet och samtidigt vinst så gör politikerna klokt i att se och lära istället för att förbjuda.
Gå till toppen