Gästskribenten

Ingrid Runsten: Ingrid Runsten: ”Sluta gömma er bakom landstingen.”

Att välja vårdcentral eller skola är inte som att välja mobilabonnemang eller elleverantör. Formellt är det inte krångligare, men ändå så mycket svårare. Det handlar om tillit och förtroende. Och om att ett felval kan få orimligt stora konsekvenser.
Det brister nämligen i kvalitetsgarantin. Ett ansvar som regering och riksdag inte kan komma undan. När det gäller skolan försöker man inte längre göra det. Men när det gäller sjukvården fortsätter undanflykterna.
Förtroendet för sjukvården vacklar. Det är en förklaring till att väljarna tycker att frågan är så viktig. I en ny Novusmätning toppar sjukvården med klar marginal väljarnas lista, följd av skolan, invandring och integration samt lag och ordning. Det var denna prioritering som låg till grund för ämnesvalen för söndagens partiledardebatt i SVT:s Agenda.
En debatt som tyvärr präglades av att partiledarna använde landstingen som politiska tillhyggen mot varandra. Vilket förstås är frestande, det är inte svårt att hitta dåliga exempel. Den skånska primärvården, där över 500 läkare larmat om läget, är ett sådant.
Tidningens genomgång av patientomdömen från Nationell Patientenkät visar på stora skillnader mellan de skånska vårdcentralerna. Det finns vårdcentraler där över 90 procent av patienterna är nöjda. Och andra där enbart hälften av patienterna är det. Trots skillnaderna är det få skåningar som utnyttjar möjligheten att byta.
Brist på läkare och övrig personal gör det omöjligt att erbjuda patienterna en fast läkarkontakt. Det är inte unikt för Skåne. Och det är inte heller problemen i förlossningsvården eller bristen på vårdplatser.
Men i debatten i Agenda använde KD:s partiledare Ebba Busch Thor det rödgrönt styrda Skåne som avskräckande exempel. Jonas Sjöstedt (V) kontrade med situationen i borgerligt styrda Stockholms läns landsting.
Annie Lööf (C) tog upp den nerlagda förlossningskliniken i Sollefteå i S-ledda Västernorrlands landsting. Vilket fick statsminister Stefan Löfven (S) att hävda att det i själva verket var den tidigare borgerliga ledningen som orsakat ekonomiska problem. Anna Kinberg Batra (M) gav igen med att ”köerna är längst i socialdemokratiskt styrda landsting.”
Stefan Löfven poängterade att landstingen får ytterligare tre miljarder kronor ”att använda som de vill” och att det är ”landstingen själva som bestämmer hur resurserna ska fördelas”.
Men gränsdragningen är oklar. Och modellen är ohållbar eftersom den innebär växande och oacceptabla skillnader i vård mellan olika delar av landet.
Debatten mellan partiledarna blev en ganska sorglig demonstration av blockpolitikens avigsidor. Och ett slöseri med tid som kunde ha använts för att diskutera behovet av nationella sjukvårdsreformer och av ökad statlig styrning av sjukvården.
När skolan debatteras är det inte längre någon som försöker gömma sig bakom kommunerna. Rikspolitikerna måste sluta gömma sig bakom landstingen och ta tag i sjukvårdens problem.
Gå till toppen