Aktuella frågor

Debattinlägg: "Fördomar måste försvinna – uppfattningen att återanvända elektronikprodukter är sämre än nya och att det finns en risk för att personuppgifter sprids."

Att tillverka elprodukter tär på naturens resurser. Det räcker inte med att bara återvinna. Att köpa, sälja och återanvända måste ske på nya sätt. Det skriver Jessika Luth Richter och Katherine Whalen, doktorander vid The International Institute for Industrial Environmental Economics.

Nätverkskablar, datorkablar, sladdar i en hög av elektronikavfall. Konsumtionen av elektronik ökar i Sverige liksom i övriga Europa, skriver Jessika Luth Richter och Katherine Whalen.Bild: Helena Landstedt/TT
Genom att laga och uppgradera elektronikprodukter är det möjligt att kraftigt minska elavfallets miljöpåverkan och skapa en cirkulär ekonomi där det som produceras återanvänds.
Idag är Sverige ett av världens bästa länder när det gäller att samla in elavfall. Bara Norge ligger före.
Varje år samlas det in 13 kilo elavfall per person i Sverige, mycket tack vare att det finns lättillgängliga återvinningsställen i snabbköp, elaffärer och kommunala återvinningsstationer. Trots de höga insamlingssiffrorna i Sverige är det fortfarande ungefär 30 procent som inte samlas in för återvinning.
Dessutom kan inte allt material återvinnas ens i de mest utbyggda återvinningssystemen. Samtidigt ökar konsumtionen av elektronik i Sverige liksom i övriga Europa. Mot bakgrund av allt detta räcker det inte med att återvinna elprodukterna. De bör kunna användas längre genom att lagas, uppgraderas och återanvändas. Men för att det ska ske måste fördomar försvinna – uppfattningen att återanvända elektronikprodukter är sämre än nya och att det finns en risk för att personuppgifter sprids. Många människor har gott om privat information i sina mobiler och datorer. …
Det finns butiker som erbjuder lokaler och undervisning för att reparera elektronik, Fixatill i Lund är ett exempel. Men vissa produkter kan kräva mer professionell expertis.
Forskare och företag, till exempel svenska GIAB och Inrego, försöker förändra människors sätt att se på återanvändning. GIAB erbjuder försäkringsbolag reparationer av mobiltelefoner. Inrego samlar in och levererar renoverad informations- och kommunikationsteknisk utrustning till företag. De två affärsmodellerna visar att den oro som många har när det gäller återanvändning av elektronik ofta bygger på missförstånd som kan motarbetas genom förlängda garantiperioder och användning av licensierad mjukvara för att radera data som innehåller känsliga uppgifter.
De återvinningssystem som finns i Sverige idag ska kunna ta till vara vanliga material som stål, aluminium och koppar. Men enligt en studie från Yale University från 2014 finns det andra material som sällan återvinns, som till exempel sällsynta jordartsmetaller, indium och litium. De är material som bara förekommer i små mängder i elektronikprodukter, men de är svåra att återvinna och avgörande för användarupplevelsen. Det är till exempel sällsynta jordartsmetaller som gör att man kan se olika färger på mobiltelefonens display och som gör att telefonen vibrerar. De förekommer också i mobilernas högtalare. Indium är en del av pekskärmsteknologin och de flesta mobiler har ett litiumjonbatteri.
När det gäller sällsynta jordartsmetaller befinner sig Sverige fortfarande i en linjär ekonomi – de blir elavfall samtidigt som de måste utvinnas för att producera mer elektronik.
Få är intresserade av att återvinna jordmetallerna eftersom kostnaderna är höga, samtidigt som kostnaderna för att producera dem är låga. Men så lär det inte förbli.
EU-kommissionen har bedömt situationen för dessa jordmetaller som ”kritisk” på grund av en möjlig leveransnedgång eftersom de endast utvinns i ett fåtal länder, något som gör att tillgången kan påverkas av politiska och geografiska faktorer.
Sveriges miljöpolitik och återvinning har förbättrat hanteringen av elavfall, men enbart återvinning är kanske inte det mest hållbara alternativet om den miljöpåverkan som utvinningen och produktionen av råmaterial för med sig ska minskas. Återvinningen kan bara motverka miljöeffekterna om det återvunna materialet kan användas i nya produkter. Med tanke på att det finns få möjligheter att återvinna vissa material som har avgörande betydelse för elektronikprodukter, växer nu intresset både inom forskarvärlden och näringslivet för möjligheten att förlänga användningen av elektronik.
Att tillverka elprodukter tär på naturens resurser. Att köpa, sälja och återanvända elelektronik måste ske på nya sätt.

Jessika Luth Richter

Katherine Whalen

Jessika Luth Richter och Katherine Whalen är doktorander vid The International Institute for Industrial Environmental Economics, IIIEE, vid Lunds universitet.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen