Aktuella frågor

Debattinlägg: "EU-kommissionen förhalar kampen mot matsvinn och svält."

Att minska matsvinnet handlar inte bara om att sluta slänga dyrbar mat, skriver Miljöpartiets fyra EU-parlamentariker.

En del butiker har börjat sälja fula grönsaker som ett steg mot minskat matsvinn.Bild: Jonas Ekströmer/TT
Varje år hamnar 89 miljoner ton mat till ett värde av 1 350 miljarder svenska kronor på europeiska soptippar. Det är ett slöseri som inte är hållbart när 20 miljoner människor hotas av svältdöden i Afrika och 50 miljoner européer inte har råd med ett riktigt mål mat ens varannan dag.
EU gör idag inte mycket för att minska matsvinnet. Enligt en rapport från Europeiska revisionsrätten, EU:s oberoende externa revisor, är arbetet mot matsvinn ostrukturerat och har dessutom stannat av.
År 2013 fanns ett förslag klart till en strategi för ett hållbart europeiskt livsmedelssystem. Strategin var godkänd av tre ansvariga kommissionärer och redo att möta offentlighetens ljus. Men kommissionen drog plötsligt tillbaka förslaget. Den dåvarande ordföranden José Manuel Barroso hade gett vika för påtryckningar från livsmedelsindustrin.
Ska klimatförändringarna kunna stoppas och världens befolkningsökning hanteras på ett bra sätt måste jordens resurser tas tillvara bättre. Inom EU måste kampen mot matsvinnet ha hög prioritet. Europa har inte råd att slänga mat som enligt EU-kommissionen värderas till 1 350 miljarder kronor samtidigt som 2017 ser ut att bli det värsta svältåret i modern tid. FN uppskattar att 1,6 miljoner barn riskerar att dö.
Att minska matsvinnet handlar inte bara om att sluta slänga dyrbar mat. Det rör också ekonomi, forskning, jordbruk, utbildning och socialpolitik. Hela kedjan måste ses över, från producent till konsument, och ansträngningarna för att få bukt med svinnet måste koordineras.
Om matrester inte kan ätas av människor kan de kanske ätas av djur. Om det inte går kan resterna komposteras eller omvandlas till biogas. Det är nivåer i en smart avfallshierarki, alltså en hierarki utifrån i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall ska användas.
Mat ska inte heller transporteras över hela jordklotet. Distributionskedjorna bör kortas ner. Och barn behöver få bättre undervisning när det gäller vikten av att inte slänga mat.
EU-kommissionen förhalar kampen mot matsvinn och svält. Men denna vecka har EU-parlamentet röstat fram ett betänkande som kräver handling från kommissionen. Bland annat vill parlamentet se lagstiftning om att matsvinnet ska minska med 30 procent till 2025, och med 50 procent till 2030. Det är en ambition i linje med FN:s hållbarhetsmål för minskat matsvinn.
EU-parlamentet vill också lagstifta om en avfallshierarki och undersöka hur bäst före-datum påverkar matsvinnet. Vet folk vad som gäller? Går det att dricka mjölken en dag senare än vad datumet på förpackningen uppger? Slängs mycket i onödan? Dessutom vill EU-parlamentet att kommissionen ska undersöka om det går att momsbefria matdonationer för att göra det mer lönsamt att skänka bort mat som inte längre går att sälja.
Framför allt måste EU:s jordbrukspolitik ändras så att matproduktion matchas mot efterfrågan så att bönder får betalt för kvalitet istället för att EUsubventionerar överproduktion. Precis som att jordbruket producerar för mycket, fiskas det för mycket i haven. Lika ohållbart som det är att producera mat som slängs på soptippen i en värld som svälter, lika ohållbart är det att fiska upp allt som rör sig, rensa ut det lilla som man vill använda och slänga tillbaka resten av den döda fisken i havet. En tredjedel av världens fiskevatten och fiskresurser är överfiskade. Överfisket hotar hela det marina ekosystemet.
Genom det nu antagna betänkandet slår EU-parlamentet fast att EU måste gå in för ett hållbart fiske med rätt redskap och rätt metoder.
Det är dags att EU lagstiftar för mer fisk i haven och mindre mat på soptippen. Nu ligger bollen hos EU-kommissionen.

Linnéa Engström, Max Andersson, Jakop Dalunde, Bodil Valero

Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen