Världen

Irans Rohani betonar öppenhet i segertalet

Irans sittande president Hassan Rohani har med bred marginal blivit omvald för en andra mandatperiod. Valresultatet ses som en seger för de som vill ha mer ekonomiska reformer, även om Rohani väntas skynda långsamt när det gäller demokratiska friheter.

Den sittande presidenten i Iran Hassan Rohani röstar i Teheran under fredagens val.Bild: AP/TT
– Jag skulle tro att man kommer att gå försiktigt fram. Det blir inte några drastiska skillnader, säger Erika Holmquist, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Irans inrikesminister Abdolreza Rahmani Fazli bekräftar enligt statlig tv att den sittande presidenten Hassan Rohani valts om med 57 procent av rösterna, enligt internationella nyhetsbyråer.
Därmed slipper han möta sin huvudmotståndare i en andra valomgång. Hans närmaste konkurrent Ebrahim Raisi fick drygt 38 procent av rösterna.
– Här står en respekterad, tämligen framgångsrik president mot en lite mer udda, relativt okänd person med ett delvis mörkt förflutet, säger Per Jönsson vid Utrikespolitiska Institutet till TT.
Jönsson syftar på att Raisi var högt uppsatt i den så kallade dödskommissionen som godkände dödsstraffet på tusentals oppositionella fångar 1988, främst inom Folkets mujahedin.
Rohani själv tryckte på att det iranska folket valt en väg bort från extremism och att man nu vill vara mer öppna mot världssamfundet, när han talade i den statliga televisionen efter segern.
– Det iranska folket vill leva i fred och vänskap med resten av världen, men det accepterar inte hot eller förnedring, säger han.
Erika Holmquist säger att Rohani är stark bland unga personer och i medelklassen.
– Det är personer som gärna ser att Iran öppnar sig lite. En del som röstade på Rohani kanske inte var så sugna på alternativet heller, så att de taktikröstade, säger hon.
Rohani fick i reda tal 23,5 miljoner röster, medan 15,8 miljoner röstade på Raisi. Valdeltagande hamnade på 73 procent och vallokalerna höll öppet fem timmar längre än beräknat, eftersom fler än väntat tog sig till urnorna.
För att få ställa upp i valet krävs ett godkännande från det mäktiga religiösa väktarrådet.
– Kandidaterna är alltså godkända av regimen, men inom den ramen har debatten varit väldigt hård, öppen och med mycket kritik som jag förvånats över. Det verkar ha fått igång folk att gå till vallokalerna, säger Holmquist.
Per Jönsson lyfter också fram att Rohani haft stöd från ett brett spektrum av kända och respekterade personer inom landet.
– När det gäller offentliga figurer var det nästan ett förkrossande stöd för Rohani, säger han.
Erika Holmquist säger att Rohani vill integrera iransk ekonomi globalt. För att lyckas med det krävs relationer med omvärlden, vilket borgar för en ökad öppenhet.
– Jag tror att Rohani kommer att försöka att fortsätta att reda ut den iranska ekonomin och att tillväxten ska öka. Ekonomin har också stått i fokus i kampanjen, säger hon.
Raisi har å sin sida också betonat ekonomin, men stått för en mer isolationistisk politik, med fokus på inhemsk produktion.
Många som röstade på Rohani 2013 har varit besvikna över att det ekonomiska lyft som utlovats efter att kärnavtalet trätt i kraft inte påverkat befolkningen så mycket som de hoppats på. Raisi har också använt det som ett slagträ mot Rohani under valkampanjen.
– Å andra sidan har det inte gått dåligt heller. Inflationen har gått ner från över 40 procent till kanske 7–8 procent. Arbetslösheten har legat på ungefär samma nivåer, och det är väl det som skapat besvikelse. Men den ekonomiska tillväxten har varit väldigt mycket bättre under Rohani än vad den var tidigare, säger Jönsson.
Fakta

Irans styre

Iran är en teokrati, där islams lagar utgör grunden för lagstiftningen och domstolarna. Makten utgår från den högste andlige ledaren, sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei.

Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. Det är möjligt att sitta i två mandatperioder i rad, vilket alla presidenter har gjort sedan revolutionen 1979.

Vilka som får ställa upp i presidentvalet beslutas av Väktarrådet. I år fanns 1 636 kandidater varav bara sex godkändes. Två av dem hoppade av och av de återstående hade bara Hassan Rohani och Ebrahim Raisi chans att vinna.

Får ingen av dem 50 procent av rösterna blir det en andra valomgång i nästa vecka.

I senaste valet 2013 var valdeltagandet drygt 70 procent.

Källa: Utrikespolitiska institutet och BBC

Fakta

Kandidaterna i valet

Hassan Rohani

President sedan 2013, då han vann valet stort efter löften om att närma sig väst och få fart på ekonomin. Lyckades få till stånd ett kärnteknikavtal och har fått ner inflationen till under 10 procent, men få förändringar märks än så länge i vanliga människors liv. Ses som en mittenpolitiker.

Ebrahim Raisi

En hårdför konservativ som har haft många höga samhällspositioner men saknar politisk erfarenhet. Står nära ayatolla Khamenei. Hans namn har nämnts i spekulationerna om näste högste ledare efter Khamenei.

Mostafa Mirsalim

Konservativ. Medlem i Islamiska koalitionspartiet. Var kulturminister på 1990-talet då han gjorde sig känd för att kraftigt öka censuren av film, musik och medier. Väntas inte få mer än några procent av rösterna.

Mostafa Hashemitaba

Reformist med blandad politisk bakgrund. Har varit minister i flera regeringar. Förespråkade på tidigt 2000-tal censur och hårda tag mot regimkritiker. Väntas liksom Mirsalim inte få särskilt många röster.

Sex personer fick tillstånd av Väktarrådet att ställa upp, menMohammed Bagher Ghalibaf, konservativ borgmästare i Teheran med militär bakgrund och Rohanis huvudmotståndare i valet 2013 drog sig ur för några dagar sedan, liksom Rohanis förtrogneEshaq Jahangiri. Jahangiri tros ha ställt upp som en säkerhetsåtgärd utifall Rohani skulle diskvalificeras, samt möjligen för att bygga upp sitt varumärke inför valet 2021.

Läs alla artiklar om: Valet i Iran
Gå till toppen