Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

”Det finns en inre censur i Ryssland”

Andrej Zvjagintsevs "Leviathan" krockade med Kreml. Nu är den ryske regissören tillbaka med ännu en regimkritisk film, "Loveless", som tippas vinna Guldpalmen.

Andrej Zvjagintsev.Bild: Thibault Camus
Andrej Zvjagintsev väljer sina ord noga och vill helst inte prata politik, när jag träffar honom tillsammans med några utländska journalister i Cannes.
Är hans nya film "Loveless" en attack på dagens Ryssland? Nej då, inte alls, svarar regissören: det är en universell historia som hade kunnat utspela sig var som helst. Hans ambition var främst att berätta ett skilsmässodrama där ett barn far illa. Inspirationen kommer från Ingmar Bergmans tv-serie "Scener ur ett äktenskap" (1973).
Men en liten stund in i gruppintervjun ger Andrej Zvjagintsev efter för de politiskt laddade frågorna.
– Det finns en form av inre censur och rädsla i Ryssland, och folk undviker att prata om vissa ämnen.
Regissören kom på kollisionskurs med Putinregimen för sin hyllade film "Leviathan" (2014), som satiriserade en korrumperad borgmästare i armkrok med ortodoxa kyrkan.
"Leviathan" var finansierad med statliga medel, men det ryska kulturministeriet insåg först i efterhand vilken best de hade närt vid sin barm. När filmen blev en stor succé på Cannesfestivalen och vann en Golden Globe attackerades den av Putinregimen. Kulturministern Vladimir Medinskij sa: "Vi vill låta alla blommor växa, men i fortsättningen tänker vi bara vattna dem som vi tycker om".
Budskapet var tydligt, och Andrej Zvjagintsev placerades på svarta listan. "Loveless" – om än inspelad i hemlandet – fick finansieras utan statliga bidrag.
– Filmer som mina är svåra att göra i Ryssland idag, men om du har med propaganda får du stöd av regimen. Men det hindrar inte distributionen. "Loveless" kommer att gå upp på 500 ryska biografer i juni, säger Andrej Zvjagintsev.
Under filmarbetet undviker regissören att fundera på hur de nyckfulla ryska myndigheterna ska agera.
– För en regissör skulle det vara döden, man måste skapa en film utifrån sin magkänsla. Myndigheterna förändras hela tiden, och hittar på nya lagar och regler. Exempelvis har vi sedan ett par år en lag som förbjuder svärord i film, ord som är nödvändiga för att de avspeglar hur folk verkligen pratar när de blir känslosamma.
"Loveless" skildrar en bitter skilsmässa där en 12-årig pojke, Alyosha, kommer i kläm och rymmer hemifrån.
I de flesta filmares händer skulle upptakten leda till en hjärtevärmande coming of age-berättelse om pojken, eller ett kärleksdrama om hur mamman och pappan hittar tillbaka till varandra under sökandet.
Men i "Loveless" går allt åt fel håll, och frågan är om föräldrarna ens vill hitta Alyosha. De har redan gått vidare till nya liv, med nya partners, och är främst besatta av karriär, utseende och social status.
Filmen målar upp en isande bild av ett känslokallt och individualistiskt Ryssland, där alla relationer blivit en fråga om pengar. Men attacken mot Putinregimen är mer mellan raderna än i "Leviathan". I bakgrunden förekommer exempelvis tv-bilder från kriget i Ukraina.
– Jag sysslar inte med politik, utan berättar på en metaforisk nivå. Föräldrarna har förlorat sin son, den som borde vara den viktigaste personen för dem. Och vi har förlorat kontakten med Ukraina, vår närmsta granne.
Polisen och myndigheterna är inte till mycket hjälp i sökandet efter Alyosha. Däremot rycker Liza Alert in, en Missing people-liknande volontärorganisation som finns i verkligheten. Visst hopp för Ryssland kan regissören ändå se.
– Liza Alert är det enda positiva i filmen. De är moderna hjältar, de offrar sin tid och sina pengar för att hjälpa människor som de aldrig har sett. Och de är otroligt effektiva.
Att arbeta med en Putinkritisk regissör kan givetvis innebära problem för en skådespelare. När vi journalister får träffa huvudrollsinnehavarna – paret i filmen, som gestaltas av Alexej Rozin och Marjana Spivak – anar man det minfält många ryska konstnärer och artister måste navigera på.
– Vi skådespelare vill gärna vara med i hans filmer. Regeringen är inte folket, så vi bryr oss inte om vad myndigheterna tycker. Filmen tar upp viktiga ämnen och är kritisk mot regimen, säger Marjana Spivak frankt.
– Nu är vi trubbel, skrattar Alexej Rozin nervöst.

Andrej Zvjagintsev

Rysk regissör och manusförfattare, född 1964. Gjorde först karriär som skådespelare men sadlade om till regissör, och fick ett internationellt genombrott redan med debuten "Återkomsten", som vann Guldlejonet i Venedig 2003. Övriga filmer: "Förvisningen" (2007), "Elena" (2011) och "Leviathan" (2014).
Gå till toppen