I sommar har Jenny Persson, ensamstående trebarnsmamma i Malmö, tre veckors semester. Sönerna har sommarlov i tio veckor. – Det är ett pussel. Brist på tid, brist på pengar – var femte förälder tycker att sommarlovsplaneringen är problematisk.
Jenny Perssons pojkar, Liam, åtta, och Adam, tio, vill helst inte vara på fritids på sommaren när mamma jobbar och lillasyster är på förskolan.
– Det händer inte så mycket där som de tycker är spännande.
Många kommuner har nappat på möjligheten att söka extrabidrag för sommarlovsaktiviteter, visar barnhjälpsorganisationen Majblommans sommarrapport. Men mycket återstår att göra, anser generalsekreterare Lena Holm.
– Vi har en samhällsstruktur som bygger på att föräldrarna jobbar och det ger ju skatteintäkter till kommunerna. Då är det rimligt att man underlättar för föräldrarna i stället för att skapa oro och problem, säger hon till TT.
Ingen av kommunerna i undersökningen stänger fritids helt under sommaren, men 85 procent stänger vissa enheter. Avdelningar slås samman och ibland erbjuds fritids i andra stadsdelar. Följden blir att föräldrar försöker minimera barnens tid på fritids. Var tredje barn i åldern 11–13 fick vara hemma på egen hand minst en vecka under förra sommarlovet, en del ända upp till sex veckor.
Jenny Persson hade gärna sett att fritids hade haft möjlighet att åka på utflykter eller ta med barnen till Ribersborgsstranden som ligger alldeles i närheten, men personalen räcker inte till för att hålla koll på badande barn.
En del av sommaren ska pojkarna vara hos sin pappa. Mormor hjälper till vissa dagar, men pojkarna kommer också att vara ensamma hemma, åtminstone halva dagar.
– Då blir det tv-spel, dator, kolla på tv. Men de är väldigt lugna och duktiga båda två, så jag känner mig helt trygg med att lämna dem, säger Jenny Persson.
Hur mycket pengar som läggs på barnens sommarlovsaktiviteter varierar kraftigt mellan olika familjer. Genomsnittet förra sommaren var 7800 kronor, enligt Majblommans rapport. Men sex procent av föräldrarna spenderade mindre än 2000 kronor per barn och tolv procent lade mer än 15000 kronor per barn.
En del föräldrar kan lösa sommarpusslet med till exempel språkresor eller långa lägervistelser, men lång ifrån alla, konstaterar Lena Holm.
– Det absolut viktigaste är att hålla fritids öppet och arrangera sommarverksamhet som gör att barnen tycker om att vara där, säger hon.
Sommaren är den klart dyraste årstiden för Jenny Perssons familj, trots att utlandsresor eller fotbollsläger inte finns på kartan. Det går åt mer mat hemma, det blir fler bussresor, fler inträden till aktiviteter och fickpengar när barnen följer med kompisar på utflykter. Gratis bussresor för barnen under sommaren hade varit en stor lättnad.
Sommarens höjdpunkt blir en lägervecka i Karlshamn, som kyrkan arrangerar för ensamstående och deras barn.
– Förra året var vi också iväg. Vi gjorde lite utflykter, grillade, gjorde pinnbröd – det var jättemysigt och en total avslappning när man slipper alla de här vardagsbekymren.
FaktaSommarlovsrapporten
De flesta barn tillbringade fem till sex veckor med en eller båda föräldrarna förra sommarlovet.
I åldern 5–10 var 19 procent tillsammans med en eller båda föräldrar hela sommarlovet, i åldern 11–13 år var 15 procent det och i åldern 14–16 år 14 procent.
34 procent av 11–13-åringarna var på egen hand utan vuxna minst en vecka.
22 procent av föräldrarna anser att sommarlovsplaneringen är problematisk, medan 75 procent svarar att den är enkel.
Tusen föräldrar till barn i åldern 5–16 år deltog i enkäten, som genomfördes av Sifo.
15 procent av kommunerna håller fritids obegränsat öppet under sommaren. Även resten håller öppet, men stänger vissa enheter.
84 procent av kommunerna arrangerar eller förmedlar plats på kollo eller läger, alternativt ordnar andra sommarlovsaktiviteter.
87 procent av kommunerna ordnar sommarlovsprogram.
Svaren kom från 289 tillfrågade kommuner eller stadsdelar.
Källa: Majblomman
