Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Trafikverket har svårt att göra av med nya underhållspengar

Sverige är ett av de länder i Europa som satsar minst på järnvägsunderhåll. Därför drabbas tågtrafiken av återkommande kollapser.
Nu ökar anslagen till järnvägsunderhåll undan för undan. Men Trafikverket har svårt att göra av med pengarna. I fjol återfördes 915 oförbrukade miljoner till statskassan.

Passagerare på spåren. En nedriven kontaktledning längs södra stambanan i Burlöv ledde i måndags till tågkaos i hela södra Sverige.
En nedriven kontaktledning och skrupellösa koppartjuvar ledde till att måndagen blev en dag med tågkaos i hela Sydsverige. Tågtrafiken mellan Malmö och Lund och mellan Malmö och Köpenhamn låg nere i flera timmar.
Tidigare i maj rådde det tågkaos också på grund av en trilskande omformarstation i Hässleholm, rälsbrott i Arlöv, tåghaveri i småländska Tenhult och urspårning vid Varberg.
– Det svenska järnvägsunderhåller befinner sig i fritt fall. Nu när det beviljas nya pengar till järnvägen finns det ingen som kan förbruka dem, säger Per Corshammar, en av Sveriges ledande järnvägsexperter med ett förflutet på Banverket, konsultbolaget Ramböll och Järnvägsskolan i Ängelholm.
Per Corshammar arbetar just nu på konsultbasis med höghastighetsbanor, men håller ofta föredrag om hur svensk järnväg utvecklats under åren.
Han har via den europeiska järnvägsunionen UIC tagit fram statistik som visar att Sverige är ett av de EU-länder som spenderar minst pengar på järnvägsunderhåll. Bara Finland ligger lägre, men där är underhållsorganisationen mer inriktad på teknik.
– Här i Sverige har Trafikverket främst stärkt upp sin administrativa organisation. Men det går inte att administrera bort järnvägsunderhåll, säger Per Corshammar.
"Den svenska järnvägen har drabbats av en ond spiral. Nu när det åter finns pengar till underhåll finns det ingen som kan förbruka dem", säger järnvägsexperten Per Corshammar.Bild: Ingemar D Kristiansen
Enligt honom började nedskärningarna av järnvägsunderhållet redan under Göran Perssons tid som finansminister i början av 1990-talet. Det fortsatte med finansministrar som Bosse Ringholm, Pär Nuder och Anders Borg.
Först under de sista åren med borgerlig regering och de senaste tre åren med rödgrön regering har järnvägsunderhållet fått nya friska pengar.
– Pengarna har tyvärr kommit för sent. Det finns varken folk eller resurser för att reparera och underhålla järnvägen, säger Per Corshammar.
De 6 000 personer som för femton år sedan bedrev underhåll ute på spåren har idag krympt till färre än 2 000 personer. Och när ett tåg blir stående ute på banan sedan en kontaktledning rivits ner måste det ibland vänta väldigt länge på att en behörig elsäkerhetsman kommer på plats för att säkra att personal och passagerare inte drabbas av dödliga elstötar.
– Elsäkerhetsmannen ska hämtas utifrån en jourlista och måste kanske hämtas från en helt annan landsända, säger Per Corshammar, som ser detta som ett av många exempel på hur bristen på yrkeskunnigt folk inom järnvägsunderhållet leder till ökade kostnader och ständigt ökande förseningar.
Enligt UIC:s statistik spenderade Sverige 200 kronor per spårmeter i järnvägsunderhåll 1996. Idag har den summan ökat till 300 kronor per spårmeter.
Den ökningen kompenserar inte Trafikverket för inflation och prisökningar. Den står inte heller i proportion till trafikökningarna. Idag går det 65 procent fler tåg längs Sveriges järnvägar än på 1990-talet.
Per Corshammar ger flera exempel på hur Trafikverket urholkats på kompetens för att sköta järnvägsunderhållet. Andelen ingenjörer har sjunkit. De fortlöpande underhållsbesiktningarna görs allt mer sällan. Långsiktiga underhållsplaner finns inte längre. Antalet felrapporter ökar. Upphandlingarna av underhållstjänster blir allt dyrare.
Enligt Per Corshammar speglas den svenska järnvägens underhållskris bäst av det faktum att Trafikverket varje år betalar tillbaka mångmiljonbelopp till statskassan – bara därför att verket inte haft förmåga att göra av med dem.
– Trafikverket betalar tillbaka någon miljard varje år. Det är horribelt, säger Per Corshammar.
Enligt Robert Hultgren, finansansvarig på Trafikverket, rör den senaste miljarden både återbetalningar och uppskjutna utgifter – dels vinterunderhållskostnader på 600 miljoner kronor, dels allmänna medel på 315 miljoner kronor som regeringen lagt restriktioner på.
– Återbetalningarna beror på att det finns förbehåll för vad statsanslagen ska användas till. Om vi har en snöfattig vinter får pengarna till snö- och halkbekämpning inte användas till annat. Alla de pengar som lämnas tillbaka har sådana förbehåll, säger han.
Gå till toppen