Aktuella frågor

Debattinlägg: "Så blir den ljusnande framtiden inte bara en avlägsen dröm."

Ungas ingångslöner måste sänkas. Sverige kan lära sig mycket av Tyskland när det gäller enkla jobb, skriver Cecilia Wikström (L), EU-parlamentariker.

Dagens frihetslängtande gymnasister springer inte bara ut i Sverige, utan i hela Europa. Arbetar EU:s medlemsländer tillsammans för att tillåta människor och företag att blomstra på sina egna villkor, försvara den fria rörligheten, och förenkla byråkratin så kan EUBild: Ingemar D Kristiansen
Nu springer mängder av gymnasister ut och lämnar skolans värld, till studentsångens toner om en ljusnande framtid. Men för en del blir starten på vuxenlivet tuff.
Ungdomsarbetslösheten är sedan länge ett stort problem i hela EU. För de drabbade innebär det förlorade chanser att skapa sig ett liv, en egen försörjning och att kunna bidra till sin egen och andras utveckling.
Lösningen är inte fler statliga jobb, utan bättre förutsättningar för tillväxt, innovation och företagande.
EU har genom en rad insatser bidragit till att minska arbetslösheten. EU:s ungdomsgaranti, som innebär att samtliga länder inom EU har lovat att alla under 25 år ska erbjudas jobb, praktik, utbildning eller lärlingsutbildning inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa, är en sådan insats. De senaste siffrorna kommer från 2015 och då använde sig 3,5 miljoner unga av garantin.
Ungdomsarbetslösheten i EU sjunker, från 24,4 procent år 2013 till 17,2 procent hittills i år. Utvecklingen i Sverige är i princip densamma, från 23,9 till 17,4 procent.
Men trots den positiva trenden står alltför många unga utanför arbetsmarknaden, med alla de negativa konsekvenser som det för med sig både för den som inte får jobb och för samhället i stort. Det är också tydligt att det finns en klar nord-sydlig uppdelning inom EU, där Tyskland och Sverige har lägst ungdomsarbetslöshet medan Grekland, Spanien och Italien ligger högst.
Politiker kan inte skapa alla jobb, men vi kan ge förutsättningar för en blomstrande ekonomi och hög sysselsättning. För att det ska bli verklighet krävs dels tydligare och enklare regler, dels ekonomiska incitament för investeringar som i längden skapar jobb. Politiker måste ge ungdomar de verktyg och de möjligheter som behövs för att kunna stå på egna ben och forma sin egen framtid. Därför krävs nu genomgripande reformer:
1. Arbetsmarknaden måste anpassas efter arbetet, inte tvärtom. Dagens svenska arbetsmarknadsregler är anpassade för 1960 års ekonomi, med stora industriella arbetsgivare. Det har skapat en situation där de äldre sitter på trygga anställningar och med omfattande sociala skyddsnät, medan unga har svårt att få sitt första jobb. Botemedlet är en flexiblare arbetsmarknad, där den sociala tryggheten kan anpassas till såväl kortare som längre anställningar. Detta har Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron insett, och det borde alla EU:s länder ta efter.
2. Ungas ingångslöner måste sänkas. Sverige kan lära sig mycket av Tyskland när det gäller enkla jobb, som säkerställer att de som saknar högre utbildning kan vara kvar på arbetsmarknaden. Enkla jobb utgör framförallt viktiga möjligheter till ett första arbete med värdefull arbetslivserfarenhet för den som nyligen har gått ut skolan. Idag är höga ingångslöner ett av problemen i Sverige för de unga som vill ta sig in på arbetsmarknaden. Med lägre ingångslöner kan arbetsgivare uppmanas anställda yngre personer utan erfarenhet.
3. Nya företag får inte tyngas av byråkrati. En stor del av de jobb som unga kan ta finns i små och medelstora nystartade företag. Deras möjlighet att växa begränsas idag av alltför nationella regler och lagar som måste bli mindre omfattande. En betydande del av ungdomsarbetslösheten hänger utan tvekan ihop med en bristande integration av många utlandsfödda som saknar utbildning. För dem är möjligheten att bli förtagare en viktig väg till självförsörjning och integrering. Statistik visar att utlandsfödda är överrepresenterade när det gäller att starta nya företag i EU, något som pekar på att företagande är ett viktigt instrument för etablering, egen försörjning och ökad integration.
Dagens frihetslängtande gymnasister springer inte bara ut i Sverige, utan i hela Europa. Arbetar EU:s medlemsländer tillsammans för att tillåta människor och företag att blomstra på sina egna villkor, försvara den fria rörligheten, och förenkla byråkratin så kan EUåstadkomma mycket när det gäller ungas chanser till jobb och egen försörjning. Så blir den ljusnande framtiden inte bara en avlägsen dröm.

Cecilia Wikström

Cecilia Wikström (L) är Europaparlamentariker.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen