Åsikter

Läsartext: Inte realistiskt att ställa samma krav på vinst som i riskutsatta branscher

Ilmar Reepalu presenterar ett delbetänkande av Välfärdsutredningen. Förslagen i den är väl avvägda utifrån rådande förhållanden, tycker insändarskribenten.Bild: Jonas Ekströmer/TT
Jag har med stort intresse följt debatten om vinster i välfärdsföretag allt sedan dessa i större omfattning började dyka upp i början av 1990-talet.
Vissa insiktsfulla påpekade redan då att det finns en avgörande skillnad mellan privat och offentlig verksamhet: för privata företag är målet att tjäna pengar och medlet för att göra detta verksamheten, för det offentliga är målet verksamheten och medlet för att uppnå detta pengarna.
Något som kommit bort i debatten är de två argument som för min personliga del var avgörande för att ställa mig positiv till denna typ av företag:
Att de många kvinnor som arbetar i offentlig sektor, i likhet med män i andra branscher, skulle få möjlighet att bli egna företagare (i Ilmar Reepalus utredning konstateras att 10 procent av företagen tar emot 75 procent av rörelseintäkterna).
Att genom att tillåta fler aktörer inom produktionen av välfärdstjänster så skulle vi få del av nya friska idéer för att förbilliga för den offentliga sektorn både i den egna produktionen men också minska de ersättningar som betalas ut till företag som svarar för utförandet/produktionen av välfärdstjänster.
I en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som publicerades den 24 mars kom utredaren Per Molander fram till att erfarenheterna av att överföra tidigare offentlig verksamhet till privat regi ofta är negativa. Bland annat beror detta på att privat och offentlig sektor skiljer sig åt i en rad viktiga avseenden, något som inte har beaktats i tillräckligt hög grad.
I ett pressmeddelande sa Per Molander: ”De New Public Management-inspirerade reformerna har inte infriat givna löften om höjd effektivitet, bättre kvalitet och sänkta totala utgifter. Det är därför dags att ompröva de genomförda förändringarna.”
En personlig reflektion är att det är märkligt att samma riskkapitalbolag som högljutt kräver att få del av offentliga medel för sin verksamhet inte är beredda att bidra till dessa genom att betala svensk skatt utan registrerar sig i skatteparadis för att slippa undan detta.
Sammantaget anser jag mot denna bakgrund utifrån min yrkeserfarenhet att det inte är realistiskt att i branscher med säkra betalare som betalar i tid och kräver begränsade kapitalinsatser applicera traditionella avkastningskrav som gäller för företag i betydligt mer riskutsatta branscher. Förslagen i Välfärdsutredningen är väl avvägda utifrån rådande förhållanden i välfärdssektorn och de ursprungliga intentionerna när privata företag tilläts etablera sig i denna.

Kenneth Jönsson

Kenneth Jönsson är kommunalekonom, före detta auktoriserad revisor, och var ekonomidirektör i Vellinge kommun i 15 år (1993–2008).
Läs mer:Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen