Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Starka potäter

Carlos Capelán, installationsbild på Martin Bryder Gallery.Bild: Martin Bryder Gallery

Carlos Capelán

KONST. Vatten: månen, spannen och molnet, Martin Bryder Gallery, Lund. Carlos Capelán, Krognoshuset Aura, Lund, tom 25/6.
Carlos Capelán målar huvuden, ansikten, porträtt med breda svarta linjer över klara färger. Det är intensivt, och han fyller de båda Lundagallerierna med råge.
Hos Martin Bryder gäller självporträtt, men är det inte en riskabel begränsning?
En vägg är fylld med små teckningar. Redan här hade utställningen kunnat kapsejsa i plottrighet, men till och med de allra minsta bilderna gör rätt för sig. Det är monumentalt från det allra största till det minsta. Och i de mest skilda material. Till och med små potatisar, som påminner om huvuden. Med självporträttet har Capelán vänt en spegel mot andra människor.
Risken för tom retorik är stor. Men den konstnär som satsar måste ta risker. I sin nya prosabok har Capelán citerat en latinsk palindrom: ”In girum imus nocte et consumimur igni” (vi snurrar i natten och blir slukade av elden). Den fram-och-baklänges-ordleken har sin visuella motsvarighet i en lång vikt bok med ansikten i en märklig mänsklig loop.
”Slukade av elden” - under de virtuosa bildernas yta finns förgängelse och obehag i båda utställningarna. I installationerna är böcker hoppressade av stenar, och i flaskor finns brända böckers aska. I en monter ligger små skira moln och en vacker krans - gjorda av naglar.
Det känns i magen. Men starka känslor är ingen garanti i konsten, snarare en medveten risk. Och Capelán förklarar på en liten lapp inklistrad i ett monumentalt porträtt: ”jag är konst”. Det är varken ironi eller romantik. Bara en absolut tro på bilden som bild i direkt tilltal. Utan omvägar. Och på Krognoshuset vänder och vrider sig de kraftigt målade huvudenas linjer över klara färger, ofta i modernistiska mönster.
Satsningen på känslostyrka håller. Men tätast blir det i myllret av små teckningar och potatisar. Och som koncentrat av båda utställningarnas intensiva utlevelse är nog hans långa vikta artist's book mästerverket.
Gå till toppen