President Emmanuel Macron lär får en gigantisk majoritet i det franska parlamentet – och stärks ytterligare av det sällsynt låga valdeltagandet. Men frågan är vart debatten tar vägen.
"Le Big bang", skriker Bretagne-tidningen Le Télégramme ut på måndagen.
"Macron har sprängt allt", konstaterar i sin tur högertidningen Le Figaro.
Inte sedan Charles de Gaulles dagar på 1950-talet har Frankrike sett ett så omkullkastande parlamentsval.
Visserligen landar president Macrons nybildade La République en marche (LREM) tillsammans med liberala Mo Dem "bara" på 32,3 procent av rösterna i den första valomgången.
Det räcker ändå för ett överlägset utslag i parlamentet. Experterna siar om mellan 415 och 455 platser till Macronisterna – av totalt 577.
Än så länge är bara fyra kandidater formellt invalda i parlamentet – två LREM-kandidater och en vardera från högern respektive vänstern.
När övriga 573 valkretsar ska avgöras på söndag talar det mesta ändå för en flodvåg av Macron-segrar. På 512 platser väntar dueller mellan LREM:s kandidat och någon från något annat parti. Och i 446 av dessa är LREM-kandidaten "i ledningen" efter att ha fått flest röster i går.
Macrons framgång stärks ytterligare av det låga valdeltagandet, strax under 50 procent. Det gör att det bara i en enda valkrets blir en finalkamp mellan tre kandidater.
I övrigt är det en mot en som gäller, vilket lär gynna mitten-Macron, vars kandidater kan räkna med stöd från vänster där de ställs mot högern eller Nationella fronten, och från höger där de ställs mot vänstern.
Resultatet har redan skapat oro för vad som kommer att ske med den politiska debatten.
– Med 80 till 100 oppositionsledamöter finns det inte längre någon opposition. Var kommer den att finnas i stället? Jag är orolig för att den kommer att synas på gatan, oftast väldigt våldsam, ledd av extremvänstern, varnar högerpolitikern Jean-François Copé i tv-kanalen C News.
Macronisterna lovar dock att stå på sig.
– Vi kommer att utmana regeringen. Det är de folkvaldas uppgift att kontrollera vad regeringen gör. Vår uppgift är först och främst att bevaka nationens intresse, lovar Laetitia Avia, LREM-kandidat i Paris åttonde valkrets, till radiokanalen France Info.
FaktaFranska valet
Valet till det franska parlamentet hålls i två omgångar, den 11 och den 18 juni.
577 ledamöter väljs, i lika många valkretsar. Av dem finns 22 i franska områden utanför Europa och 11 väljs av franska medborgare utomlands. Totalt kandiderar 7 881 personer.
Kandidaterna representerar, i huvudsak, fem större partier: President Emmanuel Macrons mittenrörelse Republiken på väg (LREM), högerns Republikanerna (LR), Socialistpartiet (PS), vänsterns Det okuvade Frankrike (La France insoumise) samt högernationalistiska Nationella fronten (FN, Front National).
Bara fyra valkretsar avgjordes i första omgången, där det krävs att en kandidat får över 50 procent av rösterna, motsvarande minst 25 procent av antalet röstberättigade.
I övriga valkretsar hålls en avgörande omgång mellan de två kandidater som fick flest röster i första omgången, samt de som fått ett stöd av minst 12,5 procent av antalet röstberättigade. På grund av det låga valdeltagandet blir det dock en trekamp i endast en valkrets. I den avgörande omgången går mandatet till den som får flest röster.
I det nuvarande parlamentet hålls majoriteten av Socialistpartiet som har 280 mandat mot högerpartiet UMP, som bytt namn till Republikanerna, 194.
Källa: Landguiden, ui.se, Mediapart.fr
Fakta: Franska valet
Valet till det franska parlamentet hålls i två omgångar, den 11 och den 18 juni.
577 ledamöter väljs, i lika många valkretsar. Av dem finns 22 i franska områden utanför Europa och 11 väljs av franska medborgare utomlands. Totalt kandiderar 7 881 personer.
Kandidaterna representerar, i huvudsak, fem större partier: President Emmanuel Macrons mittenrörelse Republiken på väg (LREM), högerns Republikanerna (LR), Socialistpartiet (PS), vänsterns Det okuvade Frankrike (La France insoumise) samt högernationalistiska Nationella fronten (FN, Front National).
Bara fyra valkretsar avgjordes i första omgången, där det krävs att en kandidat får över 50 procent av rösterna, motsvarande minst 25 procent av antalet röstberättigade.
I övriga valkretsar hålls en avgörande omgång mellan de två kandidater som fick flest röster i första omgången, samt de som fått ett stöd av minst 12,5 procent av antalet röstberättigade. På grund av det låga valdeltagandet blir det dock en trekamp i endast en valkrets. I den avgörande omgången går mandatet till den som får flest röster.
I det nuvarande parlamentet hålls majoriteten av Socialistpartiet som har 280 mandat mot högerpartiet UMP, som bytt namn till Republikanerna, 194.
Källa: Landguiden, ui.se, Mediapart.fr
Fakta: Resultaten i Frankrike
Så här föll rösterna i det franska parlamentsvalets första omgång:
Källa: Franska inrikesdepartementet, opinionsinstitutet Ipsos.
