Aktuella frågor

Debattinlägg: "De nordiska regeringarna måste jobba hårdare för att få bort gränshinderna."

De nordiska länderna står väldigt nära varandra, men kommer kanske aldrig så långt att deras invånare kan röra sig problemfritt från land till land. skriver Britt Lundberg, Nordiska rådets president.

Danmarks motsvarighet till Almedalsveckan — Folkemødet — inleds idag och pågår till och med söndag den 18 juni.
Tiden är inne för det nordiska samarbetet att gå från en nära men ibland lite ostrukturerad kärleksrelation till ett äktenskap under mer ordnade former. De nordiska regeringarna måste jobba hårdare för att få bort de gränshinder som fortfarande finns.
Under mitt år som president i Nordiska rådetär mitt mål attgöra allt jag kan för att undanröja så många gränshinder som möjligt. Mot bakgrund av det och gränskontrollerna i Öresund är det oerhört viktigt för mig att inleda min turné på de nordiska politiska sommarfestivalerna med att delta i Folkemødet på Bornholm som börjar idag, den 15 juni, då jag bland annat är med i en debatt under rubriken "Är Norden världens mest integrerade region?"
Frågan är rykande aktuell - och relevant. De nordiska länderna står väldigt nära varandra, men kommer kanske aldrig så långt att deras invånare kan röra sig problemfritt från land till land.
Vi politiker iNorden måste ändå fråga oss om vi kan göra mer för att förenkla vardagen för nordborna. Mitt svar är att vi absolut kan – om bara en genuin vilja finns.
När internationellasamarbeten är under press och protektionismen breder ut sig går Norden till motoffensiv. Regeringarna arbetar för att Norden ska vara världens mest integrerade region, ett mål som Nordiska rådet har lätt att stämma in i.
Den gemensamma visionen för både Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är att det ska vara enkelt att jobba över gränser och att bo och studera i ett nordiskt grannland.
Att jobba för öppna gränser har varit ledstjärna för Nordiska rådet sedan det bildades 1952.
Fortfarande är frågan om fri rörlighet mellan länderna i Norden minst lika aktuell som den var för drygt 70 år sedan. Finland, som i år innehar presidentskapet i Nordiska rådet, har lyft upp undanröjande av gränshinder som ett prioriterat tema. Färre gränshinder ger ökad rörlighet av arbetskraft och företag, vilket i sin tur ger ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning.
Just nu är Norden drabbat av ett stort bakslag när det gäller öppenhet. Gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige ställer till problem för tusentals pendlare och företag runt Öresund.
Jag vågar ändå påstå att Nordenhar kommit långt när det gäller att få bort gränshinder, och det är något attvara stolt över. Idag bor omkring 65 000 människor i ett nordiskt land och arbetar i ett annat. Det är en god affär för de nordiska länderna. Gränspendlarnas arbetsinsats är värd över 50 miljarder kronor per år, enligt Öresundsinstitutets beräkningar.
Men trots många succéhistorier är deten bit kvar innan det går att vara nöjd. Visserligen undanröjs ett tiotal gränshinder varje år, sju stycken 2016 och tio 2015, men varje år uppstår också nya hinder.
Det är en utveckling som vi nordiska politikermåste få bukt med. Vi måste bland annat bli bättre på att granska nya lagar och EU-direktiv ur ett nordiskt helhetsperspektiv så att de inte skapar fler gränshinder.
Nordens öppna gränser betyder heller inte att det är oproblematiskt att flytta till ett annat nordiskt land. Nordbor stöter ofta på praktiska problem, bland annat när det gäller att få ett nytt personnummer eller id-bevis i det nya hemlandet, något som är nödvändigt om man vill arbeta, öppna bankkonto eller registrera en adress. Det känns onödigt krångligt idag när så många saker kan lösas digitalt. Digitaliseringen öppnar möjligheter som människor tidigare inte ens kunde drömma om. Det borde man kunnadra nytta av för att lösa krångel med id-bevis.
De elektroniska id-nummer som idag används inom de olika länderna för bankärenden och som ingång till offentliga tjänster borde relativt enkelt kunna anpassas till att gälla i hela Norden, om den politiska viljan finns. Nordiska rådets välfärdsutskott ska i slutet av juni behandla ett förslag på ett gemensamt e-id. Personligen hoppas jag att förslaget kan få majoritet och förvandlas till en rekommendation som hela Nordiska rådet godkänner och att de nordiska regeringarna i slutänden driver igenom förslaget.
Det duger inte att blicka tillbaka och slå sig för bröstet för den passunion mellan de nordiska länderna som upprättades 1954.
Vi politiker som arbetar med nordiska frågormåste varje år räkna hur många gränshinder vihar undanröjt och hur många som kommit till. Och det går inte att vara nöjd så länge nya uppstår. Det är först när medborgarna ser konkreta resultat av det nordiska samarbetet som de kan se relevansen i det vigör.
Norden ska vara världens mest integrerade region, men då krävs det handling och beslut av alla politiker i hela Norden. Ett Norden utan gränshinder är en win-win-situation.

Britt Lundberg

Britt Lundberg är från Åland och Nordiska rådets president 2017.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen