Under läsningen av Jan Henrik Swahns nya roman utgår jag ifrån att dess huvudperson Gunnar Mellberg är heltigenom uppdiktad. Att författaren leker med den biografiska romanen som form. Den är ett pussel av brev och dagboksanteckningar, varvat med partier i tredje person och med fragment ur den roman Mellberg själv kämpar med att skriva, tills han ger upp andan 2003. Han ”ligger begravd nedanför nationella idrottsplatsen i Athen”, som det står i en avslutande parantes.