Huvudledare

Ledare: Fler extremister. Då behövs fler kameror.

Anders Thornberg.Bild: Claudio Bresciani/TT
Säpo kallar det ett nytt normalläge, men för samhället räcker det inte att fortsätta som vanligt. Antalet våldsbejakande islamistiska extremister har ökat markant i Sverige på senare år. Säkerhetspolisen uppskattade år 2010 att det rörde sig om cirka 200 personer. Idag handlar det om tusentals, förklarade Säpochefen Anders Thornberg för TT på fredagen.
Allra flest våldsbejakande extremister finns det i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro. Visserligen är det bara ett fåtal av dessa som bedöms både vilja och kunna utföra terrorattentat. Men det är illa nog och ställer klart högre krav på det brottsbekämpande arbetet.
"Vi behöver all information vi kan få", säger Thornberg.
Underrättelseuppgifter och tips från allmänheten kan fylla en viktig funktion. Men Säpos beskrivning kastar också nytt ljus över utredningsförslaget på fredagen om en ny lag för kameraövervakning.
"Nuvarande regelverk är för restriktivt", konstaterar justitieminister Morgan Johansson (S). Han vill nu förverkliga utredarens förslag om att utöka ramarna för kameraövervakning. Det handlar bland annat om att slopa tillståndsplikt och anmälningsskyldighet för kameror i butiker och på idrottsarenor. Men enligt förslaget ska det vara fortsatt tillståndskrav för myndigheter som vill övervaka allmänna platser.
På den punkten har regeringen i viss mån tänkt om sedan utredningsdirektiven formulerades. Även slopad tillståndsplikt för polisen ska nu utredas.
Det är på sin plats med tanke på övervakningskamerornas viktiga roll i utredningen av terrordåd på olika håll i Europa.
Kameraövervakning bidrog till att gärningsmannen kunde gripas efter terrordådet i Stockholm i april. I utredningen av terrordådet i Manchester i maj har övervakningsbilder också haft klar betydelse. Med teknik för ansiktsigenkänning kan kameror i någon mån även bidra till att förebygga brott, till exempel genom att uppmärksamma myndigheterna om att en känd extremist rör sig i en stads centrala delar.
Övertro på övervakningskameror kan naturligtvis vara vanskligt och den personliga integriteten får gå före i vissa fall. Men den som ger sig ut i de centrala delarna av en större stad får räkna med att bli sedd – numera även av digitala ögon. I en tid med sociala medier och filmande mobiler har integritetens gränser tveklöst flyttats fram. Det ökar även acceptansen för övervakningskameror.
Dessutom handlar det nu om något mer än att förebygga och utreda brott som fickstölder och personrån. Terrorismen måste angripas med en lång rad olika medel och fler strategiskt placerade kameror kan vara ett av dessa.
Det finns inga skäl att tvivla på Säpos beskrivning av hur läget ser ut. Som terrorforskaren Magnus Ranstorp påpekar är det sedan tidigare känt att svenskar deltog vid attentaten i Paris och Bryssel.
De våldsbejakande extremisterna är ett reellt hot – även i Sverige. Och det nya normala kräver åtgärder utöver vad som har varit vanligt förut.
Gå till toppen