Skåne

De utforskar syndens Mölle – ny bok om skandalbad och frigjort leverne

Hur blev Mölle vid sekelskiftet 1900 en syndens plats, med skandalbad och frigjort leverne? Den frågan utforskar Frederic Täckström och Erik Magnusson i en ny bok om bygdens historia.

Badbild från gemensamhetsbaden i Ransvik från augusti 1913.Bild: Foto: Peter P. Lundh
– Det var ju skandal alltså. Och det spred sig, ryktet att här florerade synden, säger formgivaren och Möllebon Frederic Täckström och gör en strategisk konstpaus, som för att ge det syndfulla utrymme att breda ut sig i tankarna.
– Här badade män och kvinnor tillsammans!
Platsen han pratar om är Mölle och närmare bestämt den grunda, steniga viken Ransvik, som för drygt hundra år sedan blev en turistmagnet som improviserad badplats. I boken ”När synden kom till Mölle” har han och Erik Magnusson, till vardags journalist på Sydsvenskan, gjort en djupdykning i platsens historia och hur den runt sekelskiftet 1900 kom att bli ett tillhåll för synd, lust och baddräkter i bomull.
Antagligen var det de boende på värdshuset Kullagården som först populariserade Ransvik som blandad badplats för både kvinnor och män, på tvärs med tidens konventioner. Och åren efter sekelskiftet växte platsens rykte och dragkraft stadigt.
– Folk började åka långväga ifrån. Den tyske kejsaren kom på besök i Mölle, för att han ville se vad det pratades så mycket om. Många åkte för att bada, men massor åkte också hit för att titta. 1910 byggdes järnvägen men dessförinnan kom besökarna med färjor. Det kunde ligga tre färjor i Mölle hamn samtidigt, säger Frederic Täckström.
Erik Magnusson och Frederic Täckström.Bild: Foto: Fabian Täckström
Men hur är då platsens rykte idag? Inte lika syndigt, slår Frederic Täckström fast.
– Nej, nej, inte alls. Det går ju inte idag, vad ska man göra då? Det var helt annorlunda på den tiden. I en annan bok vi gjort, om Båstad, har vi bilder på badvagnar. De var som små rullande badhytter, som man körde ända ner i vattenbrynet. Allt för att inte visa upp sig.
Frederic Täckström och Erik Magnusson har gjort flera böcker om Bjäretraktens lokalhistoria tidigare, om orter som Torekov, Skälderviken, Båstad och Ängelholm. Ett par av böckerna, ”Här ha vi det ljufveligt” (2012) och ”Människor i Mölle – del 1” (2016), har helt eller delvis varit fokuserade på Mölle. Men det fanns mer att berätta, menar Frederic Täckström.
Att det blev ett tema om badkulturen i Ransvik denna gång berodde delvis på att de hittade ett omfångsrikt bildmaterial. Fotografen Peter P Lundh, på sin tid en välkänd lokalprofil, gjorde exempelvis affär av att ta bilder på de badande, framkalla dem under dagen och sälja dem till de avbildade sällskapen framåt kvällskvisten. Och han var inte den enda som dokumenterade badarna i Ransvik.
–Av en slump sprang vi på ett arkiv i Köpenhamn med olika danska fotografer som har varit i Mölle. Framför allt en fotograf, den ansedde hovfotografen Peter Elfelt, hade efterlämnat 100 år gamla nakenbilder som aldrig publicerats förut.
”När synden kom till Mölle” har undertiteln ”Människor i Mölle – del 2” och utöver badtemat kan man i boken också fördjupa sig om forna tiders lokala profiler, som kioskägarna Aggie och Signe Nilsson, småskollärarinnan Blenda Rosenberg och bilmekanikern Egon Johansson samt celebra sommargäster som Ivar-Lo Johansson, H C Andersen och Georg Brandes.
Gå till toppen