Malmö

På sillasexornas tid

Midsommarfirandet sitter i våra gener.
I det äldsta Malmö förknippade man midsommar med skuld. Det var vid denna tid skatten skulle betalas in, den så kallade midsommargälden. Det var en medeltida stadsskatt som drabbade varje hushåll i staden och betalades till fogden. Men lugn, bara lugn, den avskaffades redan på tidigt 1400-tal.
Sedan dess förknippar vi midsommar med helt andra saker. Numera handlar midsommar mer om frosseri än om skuld.
Samtidigt är detta med sill och nubbe kanske vår allra äldsta tradition. Skillnaden är möjligen den, att förr intog man inte sill med brännvin enkom på midsommar, utan året om. Sill var fattigmat. Men de så populära sillasexorna hör kanske främst sommaren till.
1916. Har har några unga damer som arbetar på MAB/MYA bänkat sig för en sillasexa. Olga, Ester Maria Sjöholm, Linnea, Nancy och Hertha Andersson har bänkat sig i en berså för en sillasexa i Folkets park.
En sexa var en lättare måltid som intogs på eftermiddagen-kvällen runt klockan sex. En malmöitisk sillasexa kunde intagas lite när som helt. Till exempel klockan sex en söndagsmorgon. Den klassiska bilden av sillasexan är tagen i Folkets park. Där hade nämligen fotografen Frans Weyer en ateljé sommartid på tidigt 1900-tal. Han gick runt och sålde sina tjänster, bilder som sedan hamnade i släktalbum.
På varma söndagar var folket tidigt på plats i parken för att inta ett lämpligt bord i någon berså. På en medhavd fin duk dukade man upp sill, nykokta potäter, pilsner och något starkare. Och saft till barnen.
Idyll från Hästhagens koloniträdgårdar. Det är lite oklart vilka kaffegästerna är. Men några namn vet vi: Cecilia Ekelund (nr 4), Gustav Henning (nr 5), Lilly (nr 1) och Nils (nr 2). I bakgrunden syns villorna Bo och Haga. Bilden tillhör Eva Henning.
En sillasexa intogs också med fördel i någon kolonistuga. Det fanns gott om sådana runt om i förstäderna. Pildamms- och Johanneskolonierna var de största koloniföreningarna vid förra sekelskiftet. Det var också den rätta miljön för midsommarfirande. Till rekvisitan hörde  – förutom sill, potatis och pilsner – dragspelsmusik och glada visor som vid seklets början dominerades av skillingtryck.
Läs även: Så firade man midsommar 1986.
Senare kom de allt fler koloniföreningarna att arrangera midsommarfester med majstång och dans. Ett midsommarfirande fanns sannolikt även i Folkets park, men arrangerades även på annat håll. Bland annat på Lugnet. Till den årliga höjdpunkten samlades barn, vuxna och gamla till dans på gårdarna. Man drack kaffe, pilsner och allehanda destillerade drycker.
1941 dansade man runt midsommarstången på Ellstorp i Malmö.Bild: SYDSVENSKAN
I efterkrigstider blev firandet mer organiserat, på platser som Pildammsparken och Rörsjöparken.
Före 1953 inföll inte midsommarafton en fredag utan alltid den 23 juni, dagen före Johannes Döparens dag. I Danmark firar man ännu sankthansaften (S:t Hans är ett annat namn på Johannes Döparen) med att tända stora eldar. Så gjorde man också förr i Skåne. Bland annat på Stora Keseberg (Kirseberg). Bålet syntes lång väg och ansågs skydda mot alla trollpackor, djävlar och älvor som härjade denna ljusa sommarnatt.
Numera är det vi själva som gör nätterna osäkra. Skål!
1948. Midsommarfirande i Slottsstaden, mellan Limhamnsvägen och Ola Hanssonsgatan.Bild: SYDSVENSKAN
1954. Midsommarfirande i det lilla formatet, på Lönngården mellan husen (Lönngatan 48 och 50). Foto tillhör Agneta Persson.
1959 firade Malmöborna midsommarafton på Tallriken i Pildammsparken.Bild: SYDSVENSKAN
1944. Redan på den tiden var centrala Malmö avfolkat på midsommar.Bild: SYDSVENSKAN
Gå till toppen