Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Stora frågetecken kring Kinas ekonomi

Å ena sidan, en tillväxt andra länder bara kan drömma om. Å andra sidan, en lånebubbla som kan få konsekvenser långt utanför landets gränser. Statsminister Stefan Löfven reser till ett Kina vars ekonomi har många frågetecken kring sig.

Den växande skuldsättningen i Kina fick i maj kreditvärderingsföretag att sänka landets kreditbetyg. Arkivbild.Bild: Mark Schiefelbein/AP/TT
På måndag landar statsministern i Peking. Med sig har han förutom ett flertal statsråd en rad svenska företag som antingen vill slå sig in på den kinesiska marknaden eller – om de redan finns där – växa ytterligare.
Ett par timmar i ett shoppingcenter i Peking ger också en bild av det läge som svenska företag vill dra nytta av. Här i affärerna sker det en konsumtion som får den svenska motsvarigheten att blekna.
– Den kinesiska konsumenten börjar bli en signifikant marknad när medelklassen växer i storstäderna. Framför allt är det mat, mode och möbler som är väldigt eftertraktade och här tror vi att det finns en stor potential för svenska bolag i och med nästa tillväxtvåg, säger David Hallgren, handelssekreterare på Business Sweden i Peking.
Optimisten ser BNP-siffror som första kvartalet 2017 nådde 6,9 procent, och ett uteblivet handelskrig mellan USA och Kina.
Pessimisten lyfter i stället fram en ekonomi som under flera år lyfts genom lånefinansiering.
Den stora frågan är därför: Hur stort är Kinas problem egentligen?
– Det är världsekonomins 64000-dollarsfråga och ingen har något bra svar. Kina har hållit uppe tillväxten med massiv kreditgivning och skuldkvoten rasat i taket på ett sätt som vi bara sett före stora finanskriser. Tittar man på detta har man all rätt att bli nervös, säger Klas Eklund, hållbarhetsekonom vid SEB och författare till flera böcker, bland annat om Kina.
– Jag är ganska säker att det finns en bostadsbubbla och det är en stor risk, säger Stefan Brehm, forskare vid centrum för Öst- och Sydöstasienstudier vid Lunds universitet.
Fortsatt stigande bostadspriser och aktiekurser gör att många nu väljer att dra paralleller till Japans ekonomibubbla på 80-talet som när den sprack gav negativa effekter under lång tid för landet.
Framför allt finns problemen på lokal nivå där pengar lånats ut till byggandet av gigantiska bostadskomplex som sedan ingen flyttar till.
– Det är en väldig blandning av skulder där man inte vet hur farliga de är. Problemen finns i banker och fastighetsbolag på lokal nivå. Samtidigt, skulle det mot förmodan bli en krasch skulle den inte bli som i Västvärlden 2008–09. Här finns staten som motpart och kan reglera fallhöjden, tror Klas Eklund.
Stefan Brehm å andra sidan är inte lika säker:
– Den amerikanska ekonomin är finansierad av kinesiska pengar: Kina har under 20 års tid köpt amerikanska statsobligationer och är största ägare tillsammans med Japan. Skulle de behöva få in sina pengar... då blir USA påverkat och hela det globala systemet rasar, för om USA blir indraget blir även Västeuropa det.
Under tiden fortsätter dock Kina på den inslagna vägen med utlåning och därefter åtstramning i sin penningpolitik. Klas Eklund ser det hela som en historisk situation.
– Kina bygger en egen form av ekonomi som vi inte sett förut med ett slags statskapitalism, en hybrid där enpartistaten fortfarande är stark. Ingen vågar dock ha någon prognos för hur länge det håller.
Fakta

Svenska företag med på resan

Statsminister Stefan Löfven har med sig en stor näringslivsdelegation. Bland företagen som är med märks:

ABB

Astra Zeneca

Atlas Copco

Babybjörn

Ericsson

Fjällräven

H&M

Ikea

Scania

SEB

Stena Line

Volvo Cars

Volvo Group

Zound Industries (Urbanears)

Gå till toppen