Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

De odlar ätbart i ovanlig skogsträdgård i Lund

En skogsträdgård, i en park… intill en före detta soptipp. Låter det märkligt? För en oinvigd kan det också se konstigt ut. De entusiastiska odlarna räds inte att planera många år framåt.

Det susar rofyllt från träden när Måns Frid, Karin Hertting, Robert Helgesson och Vesela Vancheva samlas runt mötesbordet, som fanns på en naturlig plats redan då de tog odlingen i besittning.Bild: Ingemar D Kristiansen
Sliparebackens skogsträdgård ligger i Lunds största park, Sankt Hans backar.
Det är lätt att missa den om man promenerar längs lakdammarna, som renar vatten från den övertäckta underjordiska soptippen.
På andra sidan av en liten bro sitter ett litet välkomnande och förklarande inplastat anslag. Stigen som leder in i skogen är mjuk att gå på, belagd med halm och flis.
Där inne öppnar sig ett oregelbundet naturligt rum med gröna väggar.
– När man hör skogsträdgård tänker man kanske på hur det är mitt ute i bokskogen. Det här blir snarare som om en bok har vält och det har blivit en glänta. Ljuset är väldigt viktigt, säger Robert Helgesson.
När han och de andra i odlingsnätverket arbetar med anläggningen av platsen siktar de långt framåt. Måns Frid, som nyss röjt med lie, tror att skogsträdgården blir som allra vackrast om 20-30 år.
– Då är jag väl pensionär och går runt med käpp och lukar, spår han.
Skräpigt? Odlarna har planer för allt som går att återanvända.Bild: Ingemar D Kristiansen
Flera av odlarna har utbildat sig tillsammans, alla i stadsodling och några i skogsodling. De vet vad de gör, även om platsen kan te sig skräpig för en oinvigd.
Mark täcks av dagstidningar, presenningar och stora pappkartonger som använts för att transportera kylskåp. Återvinning och klok resursanvändning är ledord; halm och granris kommer från Thomanders jul på Stortorget och arboristvänner bidrar med nedtagna stammar som avgränsar stigen. Växterna i krukor är fådda, frösådda eller började som sticklingar.
Varför en skogsträdgård?
– För att vi vill odla med naturen, inte mot naturen, säger Karin Hertting och pratar om ett miljövänligt sätt att främja den biologiska mångfalden.
Vill inte djur äta upp det ni odlar?
– Det kommer att bli ett överflöd. En del får vi offra, säger hon.
Hur tänker ni om att odla intill soptippen?
– Jag känner mig trygg, säger Karin Hertting.
Hon har tagit jordprover i marken på flera ställen, som visat att den inte är förorenad. Inte heller lakvattnet, där det är som mest renat, är farligt att använda för bevattning.
Odlarna kör litervis med vatten på en fyrhjulig kärra. Det är tungt också att gräva i lerjorden på den igenvuxna betesmarken, där några höga lindar ska hamlas ner till brösthöjd för att ta mindre ljus.
Måns Frid tar upp vatten från en av lakvattensdammarna med hjälp av Robert Helgesson. De hoppas på att kunna installera slang och länspump så småningom. ”Om tio år är det jättefint”, säger Måns Frid om trädgården.Bild: Ingemar D Kristiansen
En del Lundabor känner igen området som en del av Barnens skog. Alla träd har dock inte lyfts dit av barnahänder. Tre valnötsträd lite vid sidan om finns inte alls registrerade och tros vara självsådda.
I de planteringar som ser mer färdiga ut, åt ängen och Annehem till, växer plommonsorter som czar och komet. Första fruktträdet odlarna planterade 2015 var ett williamspäronträd. Planer finns för skörd från äppleträd – en gammal tunna ska delas i två hälfter och förvandlas till soltorkar för äppleskivor.
Odlingsnätverket, bestående av uppåt femton personer, bildade en förening i våras när de skulle skriva ett avtal med kommunen. Det går ut på att de tar ansvar för odlingen, informerar (de finns på Facebook) och håller öppet för allmänheten.
Kommunen ska bygga en stabilare bro till odlingen och sponsrar med flis till gången som så småningom ska ringla sig uppåt 200 meter lång. Jord har levererats från den kommunala komposten inte långt från skogsträdgården och en sittplats för besökande picknicksällskap ska byggas upp.
De anlägger en ätlig del av parken och gillar folkbildning. Från vänster Robert Helgesson, Vesela Vancheva, Måns Frid och Karin Hertting, som alla jobbar gratis med att anlägga skogsträdgården.Bild: Ingemar D Kristiansen
Odlarna hoppas på en ingångsportal och en eldplats där de kan laga till vad de skördar. De ser fram emot tydligare skyltning och ska själva se till att det på plats går att läsa sig till vilka träd och växter man ser och vilka delar som är lämpliga att äta.
Många har redan visat intresse för skogsträdgården. Flera studiebesök har tagits emot.
Odlarna är mellan 20-årsåldern och 60-årsåldern. Någon är studerande, en annan är pensionär. De yrkesarbetande är bland annat psykolog, programmerare, pensionär. civilekonom, landskapsarkitekt och biolog.
Föreningen vill gärna ha fler medlemmar, som varken behöver vara kunniga, eller stora och starka. Uppgifterna är varierade. Snart är det exempelvis dags att snickra en massa fågelholkar.
– Man ska vara lite nyfiken och inte rädd för ovanliga växter. När vi började visste vi ingenting, säger Robert Helgesson.
Labradoren Eira nosar i ett bestånd av marktäckande gult penningblad. Det håller ogräset borta. Vildpalsternacka, som ger blåsor och sår på huden, är en art som odlarna bekämpar.Bild: Ingemar D Kristiansen
Redskapsskjulen har vandaliserats flera gånger. Det hjälper inte att ett av dem hyser ett getingbo. Snart ska de ersättas av en bod i korrugerad plåt som mot bestämmelserna hade uppförts på en odlingslott.Bild: Ingemar D Kristiansen
Marken täcks och förbereds för odling. De stora pappkartongerna har innehållit kylskåp.Bild: Ingemar D Kristiansen
Växterna i krukorna ska flyttas ut på lämpliga platser i skogsmiljön. De är frösådda, tagna som sticklingar eller gåvor från kommunen, en plantskola och privatpersoner.Bild: Ingemar D Kristiansen
Skogsträdgården ska både vara vacker och ätbar, med olika sorters frukt, bär, nötter, gröna blad och blommor. Jordärtsskockor kommer att planteras i jordkullar.Bild: Ingemar D Kristiansen
Robert Helgesson drar en fyrhjulig kärra med vatten till växterna på den flisade gången. Den är lättare att hantera här än en skottkärra.Bild: Ingemar D Kristiansen
Fakta

Skogssallad

En skogssallad smakar olika beroende på årstid. Här är ingredienser till en god försommarsallad, där milt och bittert blir till en skön blandning:

Blad och blommor från malva, maskros, löktrav, vårsköna och viol, samt blad från lind, kärleksört, ramslök, kirskål och spansk körvel.

Gå till toppen