Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ingrid Runsten: Ingrid Runsten: ”Tågkaos får inte bli det normala.”

Saker händer. Det är inte SJ:s eller ens Trafikverkets fel att någon råkade kapa fel kabel i en tunnel i Stockholm dagen före midsommarafton.
Men fortsättningen säger en del om tillståndet för tågtrafiken. Massor av människor stod och glodde i timmar på informationstavlan på Stockholms Central. Det gick inga tåg söderut, ändå försökte tågoperatörerna hålla allas vårt hopp uppe. Den preliminära tiden flyttades fram en halvtimme åt gången, enligt tavlan skulle alla tåg då gå samtidigt. Vi lurades att gå ut på perrongen eftersom vårt tåg enligt den optimistiska informationstavlan skulle gå därifrån om tio minuter. Där trängdes resenärer med resväskor, barnvagnar och hundar. Men där fanns så klart inget tåg.
Vår lösning blev att snabboka några fortfarande lediga bussbiljetter till dagen efter. Kanske tar vi bussen nästa gång också, eller flyget, eller bilen.
Trots den tragikomiska informationsbristen rådde en stämning av lugn uppgivenhet på Centralen. Folk sade saker som ”typiskt dagen före en storhelg” och ”jaha, så nu är det dags igen”. Tågkaos börjar bli det normala.
På 25 år har persontrafiken på järnväg ökat med 78 procent i Sverige, enligt Trafikverket. Det är klart att det blir problem när spåren inte alls har byggts ut i samma takt. Det är svårt att pussla in underhåll på överbelastade banor.
Våren har varit extra strulig. Trafikverket redovisar försämrad punktlighet under april och maj på grund av det stora behovet av upprustning av spåren mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö samt i Skåne. Värst drabbas pendlarna, en del ger upp efter att ha tröttnat på kabelfel, signalfel, tågkö…
Fortsätter det förlorar vi tilltron till järnvägen. Det blir en ond cirkel där politikerna inte vågar satsa tillräckligt. Och det är dåliga nyheter för alla som tycker att tåg är klimatsmart och vill se en ökning av både persontrafik och godstransporter på järnväg.
En treåring jag känner har precis fått nya tåg till sin tågbana och vill gärna köra med så många som möjligt samtidigt. Men han vet att då måste han också bygga en större bana, lägga fler spår, för annars kör tågen in i varandra. Så enkelt är det.
Tyvärr vacklar det politiska stödet för höghastighetsbanor samtidigt som planeringen för dem inom Sverigeförhandlingens ram fortsätter. Under Almedalsveckan utlovas ett offentliggörande av utbyggnadsstrategin.
När allianspolitiker i Region Skåne efterlyser en krisorganisation för tågtrafiken (Aktuella frågor 17/6) skriver de: ”När det kan vara svårt att komma från Malmö till Burlöv framstår det som lite absurt att regering, riksdag och kommuner är upptagna med att diskutera grandiosa planer på höghastighetståg Malmö-Stockholm.”
Det är att skapa en motsättning som inte finns. Det ska så klart gå snabbt och säkert både till Stockholm och Burlöv.
Om inte järnvägen ska tappa i konkurrenskraft mot flyg och bil måste det gå att lita på tågen.
Så acceptera inte strulet. Och bygg de snabba spåren.
Gå till toppen