Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ylva Johansson (S): "Ett extremt stort problem"

Nyanlända med lägst utbildning är också de som får minst utbildning när de väl kommer till Sverige.
– Det är ett extremt stort problem som vi vill ändra på, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) om den nya utbildningsplikten för nyanlända med låg utbildning.

Hon påpekar att utbildningsplikten, som regeringen vill införa till årsskiftet, inte betyder att alla lågutbildade nyanlända måste sätta sig i skolbänken. De som kan få ett jobb, ska jobba. Bara de som inte bedöms kunna få ett arbete, där praktik eller andra insatser inte tros kunna hjälpa, kommer att vara tvungna att plugga.
Det är Arbetsförmedlingen som ska göra bedömningen om den nyanlände kan få ett jobb eller inte. Den som tackar nej till att gå i skolan kan få avdrag på sin etableringsersättning, precis som arbetslösa får avdrag om de tackar nej till insatser.
Utbildningsplikten gäller under tiden som den nyanlände får etableringsersättning, det vill säga i två år från det att personen har fått uppehållstillstånd och har skrivit in sig på Arbetsförmedlingen. Den som redan har ett arbete och inte skriver in sig på Arbetsförmedlingen, blir aldrig föremål för utbildningsplikten.
– På två år hinner man ganska långt ändå. Den tiden vill vi använda effektivt till utbildning, när det inte lönar sig att skicka nån på praktik, säger Ylva Johansson.
Idag är det bara några få procent av de nyanlända lågutbildade som får gå en utbildning i Sverige. Ju högre utbildning de nyanlända har från hemlandet, desto större är sannolikheten att de får vidareutbilda sig även i Sverige. Det vill regeringen ändra på med utbildningsplikten.
Utbildningsplikten innebär också ökade krav på Arbetsförmedlingen att kartlägga de nyanländas kompetenser.
– Det är en av bristerna idag. Då går det inte att matcha rätt, säger Ylva Johansson, som också menar att Arbetsförmedlingen redan blivit mycket bättre på detta.
– Idag börjar kartläggningen av kunskaper redan under asyltiden, så kommer man fortare igång när man får sitt uppehållstillstånd.
Gå till toppen