Ahmad Rahimis frågor andas desperation och det ser ut som om Morgan Johansson svettas en aning där han står i solskenet i sin mörka kostym.

"Två killar sitter inlåsta i Märsta. De har inte gjort något fel. Varför är de inlåsta med brottslingar?

"De har väl fått ett avslag på sin ansökan. Och så har man gjort bedömningen att de avviker", svarar migrationsministern.

Han anstränger sig för att vara pedagogisk.

"Vi vill inte ha en situation i Sverige där man får avslag, men ändå stannar kvar och lever under jorden."

"Varför kan du inte ge amnesti till dem som kom 2015 och 2016", envisas Ahmad och och trycker mikrofonen lite närmare Johansson.

"Då skulle vi sända ut budskapet att det inte spelar någon roll om du har skyddsbehov. Bara du lyckas ta dig till Sverige får du stanna. Då är risken stor att det kommer alldeles för många, som hösten 2015. Och det klarar inte Sverige".

Ahmad Rahimi fyllde 18 år i fredags. Det är vad som står i hans vaccinationskort från Iran. Men Migrationsverket tror det är lögn och har skrivit upp hans ålder ett par år. Nu ska han utvisas till Afghanistan där hans föräldrar fötts – men där han själv aldrig satt sin fot.

"Jag har överklagat, men jag har inte mycket hopp", suckar han när intervjun med ministern är avslutad.

I sin förtvivlan har Ahmad försökt ta sitt liv genom att skära upp sina armar. En gång sydde han igen sin mun i protest.

På ryggen på hans vita T-shirt står det "Amnesti Nu!" Intervjun med Morgan Johansson har han gjort för organisationen #vistårinteut.

Just nu är trycket hårt på regeringen att stoppa utvisningarna till Afghanistan. Redan i våras slog UNHCR larm om att våldet eskalerat. När en självmordsbombare slog till i Kabul i början av juni och dödade nästan hundra människor blev det en bekräftelse på att vem som helst kan drabbas av kriget – även i den afghanska huvudstaden.

I Sverige står Vänsterpartiet bakom kravet på amnesti, liksom enskilda socialdemokrater, miljöpartister, centerpartister och liberaler. Jan Björklund och Annie Lööf kan tänka sig ett tillfälligt stopp av utvisningar tills Migrationsverket gjort en ny bedömning av säkerhetsläget.

Men både Moderaterna och Socialdemokraterna – därmed också regeringen – står på sig: Vi ska inte gör några avsteg från den reglerade invandringen. Det är Migrationsdomstolen som avgör de enskilda ärendena och det är Migrationsverket, inte politikerna, som bedömer om det är för farligt att skicka tillbaka utvisade afghaner.

Ända sedan flyktinghösten 2015 – det året sökte 163 000 personer asyl i Sverige – har invandringen stått högst på den politiska dagordningen.

Efter att statsminister Stefan Löfven lovat att "Mitt Europa bygger inga murar" enades regeringen och allianspartierna om hårdare regler. Därefter har Moderaterna försökt vinna väljare genom att kräva ännu tuffare tag. Men efter Anna Kinberg Batras flirt med Sverigedemokraterna i vintras har Moderaterna rasat i opinionen.

Samtidigt har svenska folkets intresse för flyktingar som politisk fråga svalnat i takt med att asylströmmen minskat. För något år sen toppade "invandring och integration" när Novus frågade väljare vad de tyckte var viktigast. Idag har frågan halkat ner på listan, klart efter både "sjukvård" och "skola".

Därför har nu – ett år före valet – alla partier utom SD och Vänsterpartiet dragit slutsatsen att migration är en synnerligen olämplig fråga att gå till val på.

Anna Kinberg Batra körde in i väggen på hårdare flyktingpolitik.

Annie Lööf vill gärna se generösare regler, men inser att det är problematiskt i en eventuell alliansregering som hon aspirerar på att leda.

Jan Björklund – som vill hålla dörren öppen för både en alliansregering och en koalition med Socialdemokraterna – har också kommit fram till att han inte har något att vinna på propagera för en öppnare flyktingpolitik.

Gustav Fridolin och Isabella Lövin slits mellan viljan att fortsätta regera och att följa sitt hjärta i flyktingpolitiken. För att ta sig ur sin djupa opinionskris har Miljöpartiet bestämt sig för att fokusera på sin centrala fråga: klimat och miljö.

Och när jag frågar Morgan Johansson, när vi står där i Almedalsvimlet, om han tror att Socialdemokraterna kan göra "invandring" till en strategisk vinnarfråga i valet tvekar han länge, trots att svaret är rätt givet.

I juni 2018, tre månader före valdagen, infaller första "kontrollstationen" för den hårdare tillfälliga asyllagen. Men trots att även en del socialdemokrater kräver det så finns det inte på kartan att regeringen ska återinföra de gamla generösa reglerna.

"Vi kommer att gå till val på andra frågor än migrationspolitiken", svarar till slut Morgan Johansson diplomatiskt.

Efter ännu en funderare lägger han till: "Om vi inte klarar migrationspolitiken kommer den ju att dölja alla andra frågor. Jobben. Sjukvården. Välfärden. Det vill vi inte."

Jimmie Åkesson kommer naturligtvis att fortsätta propagera för en hårdare asylpolitik. Och Jonas Sjöstedt kan säkert locka väljare på att lova öppnare gränser.

Men alla de andra har dragit slutsatsen inför 2018: Ingen vinner valet på att lova flyktingar amnesti.

Det finns många förlorare. En av dem är Ahmad Rahimi.