Aktuella frågor

Debattinlägg: "Utveckla former för hur forskningsresultat ska integreras i politiska beslut."

Politiker måste skapa förutsättningar för långsiktiga forskningssatsningar när det gäller komplexa samhällsutmaningar. Det skriver Cecilia Christersson och Björn Johnson, vicerektor respektive docent i socialt arbete vid Malmö högskola.

Bunkefloprojektet i Malmö, som startade 1999, har under många år levererat värdefull kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet för skolelevers hälsa och skolprestationer. Men det är först nu, med över tio års redovisande av positiva resultat, som de har börjat få genomslag i den nationella skolpolitiken, skriver Cecilia Christersson och Björn Johnson.Bild: Leif Å Andersson
Fakta som är allmänt accepterade inom forskarvärlden ifrågasätts idag av populistiska politiker och andra kunskapsförnekande aktörer. Ofta handlar det om sakförhållanden som rör klimatförändringar, vaccinationer och behandling av sjukdomar.
När det gäller nya medicinska rön finns det etablerade kanaler för att tillvarata och använda ny forskning. Myndigheter som Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, hanterar godkännanden, tillstånd, kontroll och spridning av kunskap. Inom det tekniska området finns det liknande strukturer. Men så är det sällan när det gäller andra forskningsområden.
Inom samhällsvetenskap, beteendevetenskap och humaniora ligger ansvaret för att forskningen ska komma till nytta istället på forskarna själva, i bästa fall med stöd från universiteten och högkolorna.
När forskningsresultaten utgör en kunskapsbas för politiker eller andra offentliga beslutsfattare krävs ofta engagemang och initiativkraft från forskarnas sida, om deras resultat ska komma till nytta. Ett exempelär Bunkefloprojektet i Malmö, ett flervetenskapligt forskningsprojekt som startade 1999 och som under många år levererat värdefull kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet för skolelevers hälsa och skolprestationer.
Forskningen harvisat att om idrottsundervisningen i grundskolan utökas till fem dagar i veckan så utvecklas inte bara barnens motorik och benmassa, även skolresultaten blir bättre, i synnerhet bland pojkar.
Forskarna har ägnat mycket arbete åt att sprida projektets lärdomar inom skolvärlden. Men det är först nu, med över tio års redovisande av positiva resultat, som de har börjat få genomslag i den nationella skolpolitiken. Under tiden har en hel skolgeneration gått miste om fördelarna av den kunskap som forskningen genererat.
Relationen mellan forskare och beslutsfattare är inte okomplicerad. Studier om hur vetenskaplig kunskap nyttiggörs i politiken visar att forskningsresultat ofta används strategiskt – politiska aktörer hänvisar till resultat som stödjer uppfattningar de redan har och bortser från resultat som talar för andra uppfattningar.
Statistik och forskningsresultat är sällan entydiga. Det innebär att det nästan alltid går att hitta någon form av stöd för den uppfattning man själv vill driva.
Politiker som argumenterar för den svenska nolltoleransmodellen inom narkotikapolitiken har ofta pekat på den låga andelen svenska ungdomar som prövar narkotika, samtidigt som de bortsett från den höga svenska narkotikadödligheten – bland de högsta i Europa under senare år. Att plocka russinen ur kakan kan vara effektivt i politiska debatter och opinionsbildning, men bidrar inte till bättre och mer välgrundade beslut.
En annankomplikation mellan forskning och politik är att politiken präglas av mål- och värdekonflikter. Två exempel:
Forskning kan visa på för- och nackdelar med olika sätt att reglera tobaksprodukter i ett samhälle, men kan inte avgöra vilka nivåer eller typer av skador som samhället är berett att acceptera.
Forskning kan påvisa vilka effekter tillgång till preventivmedel och aborter har när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa, men kan inte avgöra om fri abort och gratis preventivmedel är rätt eller fel.
Forskare kan ha välgrundade uppfattningar i värdefrågor, men svaren kräver mer än bara kunskap – de är också avhängiga av vilka värderingar man har.
I ett demokratiskt samhälle kan forskare aldrig ersätta valda politiker. Däremot kan de bidra med kunskap som är nödvändig för att skapa bättre politiska beslut, mer effektiva politiska lösningar och motverka samhällsproblem.
Enligt vår uppfattning har forskare som är skattefinansierade och som bedriver samhällsrelevant forskning, en skyldighet att arbeta för att deras forskning kommer till nytta. Det kan ske på olika sätt – genom att bistå politiker och andra beslutsfattare med underlag för politiska beslut, genom att medverka som experter i offentliga utredningar och genom att utvärdera politiska reformer, men också genom att bedriva kritisk, oberoende forskning och delta aktivt i den politiska debatten.
Universitet och högskolor kan på olika sätt hjälpa forskare att nå ut, till exempel genom att lära doktorander hur de bättre kan kommunicera sina forskningsresultat till beslutsfattare och allmänhet.
Enligt vår mening har universitet och högskolor ansvar även för att involvera de grupper som är berörda av forskningen genom så kallad deltagarbaserad forskning där de berörda får möjlighet att påverka forskningens fokus.
För att det inte ska ta ett decennium innan forskningsresultat kommer skolbarn och andra samhällsmedborgare till godo behövs en tätare dialog mellan forskare och politiker.
Politiker på olika nivåermåste skapa förutsättningar för långsiktiga forskningssatsningar när det gäller komplexa samhällsutmaningar.
Samtidigt måste de utveckla former för hur forskningsresultat ska integreras i politiska beslut så att den kunskap som universitet och högskolorgenererar kommer alla till del.

Cecilia Christersson

Björn Johnson

Cecilia Christersson är vicerektor vid Malmö högskola.
Björn Johnson är docent i socialt arbete vid Malmö högskola.

Seminarium

När möts vetenskap och politik – i en tid av alternativa fakta? Det är rubriken på ett seminarium i Almedalen idag, den 4 juli, klockan 13.15 där bland andra Cecilia Christersson och Björn Johnson deltar. Seminariet går att se direkt via Öresundshusets Facebooksida och i efterhand på Öresundshusets Youtubekanal.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen