Huvudledare

Ledare: Socialdemokraternas förlorade övertygelse.

Joseph Stiglitz väg är inte Socialdemokraternas.Bild: Janerik Henriksson/TT
I år var det dags för S-guruekonomen Joseph Stiglitz att bli inbjuden till Socialdemokraternas ekonomiska seminarium. EU borde ha en gemensam beskattning och Sverige borde återinföra både arvsskatten och fastighetsskatten, argumenterade ekonomipristagaren i ett samtal under tisdagen med finansminister Magdalena Andersson, som i sin tur fick försäkra de närvarande att några sådana reformer inte kommer att komma på fråga för den här regeringen. Till Almedalen 2014 bjöds den franske ekonomen Thomas Piketty in för att föreslå ekonomiska reformer ingen svensk socialdemokrat skulle våga genomföra.
Det framstår allt mer som att Socialdemokraternas agenda för mandatperioden är att förändra så lite det går med mesta möjliga retoriska överord. Låt alliansregeringens svenska landskap vara och sätt röken och speglarna på att göra jobbet, för ingen politisk övertygelse är värd att göra sig obekväm med den svenska medelklassen.
Det är jobbskatteavdragen som lett till dagens stora utanförskap, dundrade Magdalena Andersson i riksdagens junidebatt om den ekonomiska politiken. Har någon sett spår av den slutsatsen i någon av de budgetar finansministern lagt fram?
Vinsterna i välfärden får utstå samma behandling. Vid vårens S-kongress beslutades mot ledningens vilja att stoppa vinsterna. Det följdes av en testballong i Almedalen häromdagen om att släppa kravet, som i sin tur följdes av en halvhjärtad dementi från finansministern. "Nu vill inte sossarna släppa frågan om vinsttak i vården längre. Skönt att de håller sin tydliga partilinje att ingen ska veta vad de vill", twittrade förläggaren Johannes Klenell träffande.
Problemet med den här sortens politiska taktik är inte bara att den är hållningslös. Den eroderar dessutom förtroendet för politiken. Det blir inte trovärdigt att måla upp ett Sverige på fallrepet för att tre år senare ännu inte ha gjort någon ansats till att ta tag i den politik som man menar förstörde landet.
Det förstår inte dagens Socialdemokrater. Eller så vet de precis vad de gör men underskattar människors förmåga att se igenom rökridåerna.
De mest populära S-ministrarna just nu är de med minst inrikespolitisk konflikt på sina respektive områden: Margot Wallström och Anders Ygeman. Det vet förstås Socialdemokraterna, och slutsatsen blir för alla ministrar att stänga locket på reformlådan. Men vad är poängen med att sitta vid makten om man inte är intresserad av förändring? Vad är vitsen med att släpa rockstjärneekonomer till Almedalen om det inte finns något intresse av att lyssna på dem? Det kvardröjande intrycket blir att Socialdemokraterna föredrar frasradikal fernissa före politiskt innehåll.
Vad vill Stefan Löfven och Magdalena Andersson med Sverige? Inget vet. Det är så de vill ha det.
Läs alla artiklar om: Almedalen 2017
Gå till toppen