Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Eliasson: Nu väntar pengar och trimning

Den nya organisationen har satt sig, men med lite intrimning kommer den att börja leverera mer effektivitet också, säger rikspolischefen Dan Eliasson i en TT-intervju. Han väntar även otåligt på att få veta hur mycket slantar han får av regeringen i höstbudgeten.

Rikspolischefen Dan Eliasson intervjuas av TT under Almedalsveckan.Bild: Janerik Henriksson/TT
– Man förstår inom politiken att vi måste bli fler för att klara uppdraget. Nu ser vi fram emot budgetpropositionen och vad det här innebär i konkreta termer, säger Eliasson till TT under Almedalsveckan i Visby.
Inför budgeten har Eliassons lämnat ett underlag till justitiedepartementet där han vill ha 3,9 miljarder kronor för att kunna anställa 1 500 nya poliser och 1 300 civilanställda till 2020.
Samtidigt noterar han att inrikesminister Anders Ygeman (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) pratat om 10 000 fler polisanställda 2024–2025. Om det innebär att regeringen redan i höstbudgeten ger resurser till en större ökning än vad rikspolischefen föreslagit till 2020, eller om politikerna tänker sig en tillväxt senare säger han sig inte känna till.
Men om Dan Eliasson kommer att få de 3,9 miljarder kronor han önskar, och om han kan vänta sig ett större tillskott redan i höstens budget, ger statsministern inte svar på.
– Vi skjuter redan nu till resurser och det har vi planlagt flera år framåt. Det vi gör därutöver är att vi har sagt att vi ska ha två nya polisutbildningar. När vi lägger budgeten i höst presenterar vi alla kostnader. Vi måste ha en hel överblick. Vi står för att vi ska investera i välfärden, men vi ska göra det på ett smart sätt, säger Stefan Löfven (S), under sitt besök i Storuman i Västerbotten.
Dan Eliasson leder polisen sedan den 1 januari 2015. Det har varit en tung tid med en mycket krävande omorganisation, missnöjda medarbetare och sjunkande utredningsresultat.
– Men nu börjar verksamhetsresultaten försiktigt vända uppåt.
När TT ifrågasätter det, bland annat eftersom andelen ärenden som behandlats och som lämnas vidare till åklagare sjunker, invänder Eliasson och använder i stället antalet brott till åklagare som mått, inte andel.
Också på frågan om varför inte resultaten blivit bättre trots fler poliser har Eliasson invändningar. Han pekar på att det funnits cirka 20 000 poliser i Sverige sedan 2010, men att det då fanns cirka 600 000 färre invånare. Han säger också att befolkningen väntas öka med ytterligare en miljon människor till 2024–2025.
– Om vi inte får mer pengar för att anställa fler poliser och civilanställda – då ska vi med samma resurser täcka 1,6 miljoner människor fler 2024. Det är enkel matematik: vi måste växa i takt med befolkningen.
Riksrevisionen kritiserade nyligen att resultat från polisens kriminaltekniker fastnar i administrativa interna långbänkar, vilket är till men för brottsutredningarna.
Eliasson pekar i det avseende, liksom i flera andra, på att den nya organisationen fortfarande utvecklas.
– Vi har fått den grundläggande strukturen på plats, men vi har inte nått så långt att vi har trimmat systemen. Det är den fasen vi är inne i nu.
Eliasson har ett förordnande på sex år, men noterar självmant att det finns borgerliga politiker som tycker att han inte är tillräckligt bra.
TT: Vad tror du oddsen är på att du får sparken med en Alliansregering?
– Jag vet inte, jag spekulerar inte i det. Jag jobbar på och försöker att skapa bra förutsättningar för polisen och de polisanställda.
Fakta

Dan Eliasson

Dan Eliasson är född i augusti 1961 och uppvuxen i Garpenberg i Dalarna. Han har juristexamen vid Uppsala universitet.

Han tillträder som ny rikspolischef den 1 januari 2015.

Eliasson var 2011–2014 generaldirektör för Försäkringskassan, och 2007–2011 generaldirektör för Migrationsverket.

2006 var Eliasson tillförordnad chef för Säpo, 2001–2006 var han statssekreterare hos justitieminister Thomas Bodström (S), 1999–2001 ambassadör och internationell chefsförhandlare, 1995–1998 politiskt sakkunnig hos justitieminister Laila Freivalds (S) och 1991–1995 kansliråd på utrikesdepartementet.

Gå till toppen