Aktuella frågor

Debattinlägg: "Ett blint stirrande på förtryckande regimer och motstånden emot dem ger inte en situation där invandringen till Europa minskar."

I sammanhang där Mellanösterns framtid diskuteras kan Sverige bli en röst som driver frågor som bygger demokrati från grunden. Det skriver Leif Stenberg, föreståndare för Institute for the Study of Muslim Civilizations Aga Khan University i London.

En man i Egypten skjutsar sina barn på motorcykel. Ungefär hälften av invånarna Mellanöstern är under 25 år, skriver Leif Stenberg.Bild: Amr Nabil
Framtiden för Mellanöstern är osäker. Förutsägelser är svåra om utvecklingen i länder från Marocko i väster till Afghanistan i öster, från Turkiet i norr till Jemen och Somalia i söder. Den arabiska våren, uppror, inbördeskrig, generell osäkerhet kring politisk, social, ekonomisk och religiös utveckling, misshushållning med naturresurser och miljöförstöring, terrorism, stormaktspolitik och tankar om att den relativt stabila världsordning som varit sedan andra världskriget är ett historiskt undantag gör bilden svårtolkad.
På en rad olika plan är Sverige kopplat till utvecklingen i Mellanöstern, till exempel genom en plats i FN:s säkerhetsråd ochinvandring.Många svenskar har dessutom rötter i Mellanöstern och engagerar sig i frågor relaterade till regionen.
Svensk inrikespolitik påverkas av situationen i Mellanöstern. Det gäller inte minst situationen för människor som flyr från krig och politiskt förtryck. Och återvändare från Syrien och Irak kan utgöra ett hot genom terrorism.
Länderna i Mellanöstern har gemensamma problem, men också en rad skillnader, till exempel ekonomiska förutsättningar och islams relation till lagstiftningen.
Parlament, partier, myndigheter och andra samhällsinstitutioner i Mellanöstern kan beskrivas som illa fungerande. I flera stater har inte alla medborgare samma rättigheter. Vissa grupper som kurder, berber, palestinier och beduiner är systematiskt uteslutna från delar av samhället. Ojämlika förhållanden kan även kopplas till religionstillhörighet och kön. Religiösa minoriteter lever inte under samma förhållanden som majoritetsbefolkningen, och kvinnor är generellt underordnade män.
Ungefär hälften av Mellanösterns invånare är under 25 år. Det ställer krav på utbildningssystem, arbets- och bostadsmarknad, men även på möjligheten att förverkliga drömmar och att kunna göra något vettigt på fritiden.
För att hantera de många unga har vissa stater i regionen byggt ut sina utbildningssystem och inrättat en offentlig sektor som ofta är landets största arbetsgivare.
Det finns en spänning i Mellanösterns samhällen mellan ungas ambitioner, förbättrade utbildningsmöjligheter, bristen på arbete och möjligheten till politisk påverkan.
Men idag går det att samla information via internet, inte minst genom sociala medier. Att det är så har flera stater i regionen försökt kontrollera. På Arabiska halvön läggs stora resurser på kontroll av elektronisk trafik och ett nät som i flera länder används av över 90 procent av befolkningen.
I en rad frågor som rör normer står många unga och ländernas makthavare långt ifrån varandra. Det kan lika mycket röra synen på sexualitet som synen på religion. En trend är att allt fler unga i Mellanöstern är ateister.
Ungdomsarbetslösheten är hög och många som inte har ett familjenätverk som kan ordna jobb får inte ett arbete som står i förhållande till deras utbildning.
Unga har även utgjort en betydande del i de demonstrationer och uppror som skett i Tunisien, Egypten och Syrien. De har varit betydelsebärande drivkrafter i de förändringsprocesser som initierades genom den arabiska våren.
Att befolkningen är så ung är viktigt att ha med i diskussioner kring hur fred ska uppnås och hur samhällena i Mellanöstern ska byggas upp. Genus- och generationskonflikter måste hanteras i både ett kort och ett längre perspektiv. Allt för att skapa samhällen som inte ställer medborgare av olika kön eller olika generationer mot varandra.
I Mellanöstern finns också en hel del positiva tecken. Kvaliteten förbättras i utbildning och hälso- och sjukvård och, som ofta i samhällen med spänningar, utvecklas ett intressant kulturliv. Inom områden som konst, musik, film, design, litteratur och sport är människor från Mellanöstern framgångsrika. Privata marknader tilltar, internationella kontakter frodas, medelklassen växer, nätanvändning stiger, livslängden går uppåt, läs- och skrivkunnighet ökar och kvinnors livssituation blir bättre. Samhällen och människors föreställningar förändras ständigt, bland annat genom ökad medvetenhet om hur andra samhällen är organiserade och hur man lever där.
I sammanhang där Mellanösterns framtid diskuteras kan Sverige bli en röst som driver frågor som bygger demokrati från grunden genom att verka för fungerande rättsstater och se de många unga i regionen som betydelsefullanär det gäller att skapa rättsstater.
Ett blint stirrande på förtryckande regimer och motstånden emot dem genererar inte en situation där invandringen till Europa minskar. Viktigt är istället att hjälpa till att bygga rättsstater som tar hänsyn till de olika länderna förutsättningar och vilka behov som finns inom deras befolkningar.
Det kan vara värt att minnas att den arabiska våren startade i protest mot förtryck och med en önskan om ett värdigt liv.

Leif Stenberg

Leif Stenberg är föreståndare för Institute for the Study of Muslim Civilizations Aga Khan University i London, och verksam vid Centrum för Mellanösternstudier i Lund.

Seminarium

"Utvecklingen i Mellanöstern och konsekvenser för Sverige" Det är rubriken på ett seminarium idag i Almedalen där Leif Stenberg deltar. Seminariet börjar klockan 12.30 och går att i efterhand se på nätet via Centrum för Mellanösternstudier, cmes.lu.se.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen