Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Bland hästar, storkar och morgondagens ryttare på Flyinge

Från medeltida ärkebiskopar till aktiebolag och riksanläggning. Flyinge Kungsgård har en anrik historia och en bred verksamhet. Sydsvenskan har följt med på en guidad tur genom hagar och stall.

Utanför ingången till hästsportaffären står Julia Svensson och hennes mamma Jenny. I sommar flyttar hela familjen tillbaka till Sverige efter 20 år i Norge.
Julia Svensson har nämligen blivit antagen till Svenska Ridgymnasiets naturbruksprogram som är förlagt i Lund och Flyinge.
– Jag har aldrig varit här förut, det känns lite spänt, säger Julia Svensson.
Julia och Jenny Svensson lyssnar uppmärksamt på guiden Ann Larsson. Flyinge Kungsgård är en av Sveriges tre riksanläggningar för häst där utbildning bedrivs.Bild: Peter Frennesson
Nu ska hon få en rundtur av gården, tillsammans med ett 20-tal turister och hästintresserade. Guiden Ann Larsson är också lite nervös, hon har bara lett en rundvandring tidigare och nu är säsongen igång.
– Våra rundvandringar är väldigt populära och vi har dem varje sommar. Men detta är första sommaren som jag jobbar som guide, berättar hon.
Under medeltiden tillhörde gården Flyinge ärkebiskoparna i Lund. Gården blev svensk vid freden i Roskilde. 1661 blev Flyinge ett statligt stuteri, alltså en plats där hästavel bedrevs
1814 blev Clas Adam Ehrengranat chef och stallmästare för Flyinge stuteri. Han blev också utnämnd till hovstallmästare.
– Ehrengranat är nog den som har gjort mest för Flyinge och ridsporten i Sverige. Han bodde i det stora chefshuset där han hade uppsikt över allt och alla, berättar Ann Larsson.
I det stora ockragula hingststallet står elevhästar som används till undervisning på Flyinge. Fast några hingstar finns där inte.
– Det kallas så för att hingstarna bodde här när Flyinge hade stuteri. Fast då var det mindre spiltor. Idag har hästarna stora boxar och vi har automater som ger dem mat och ensilage tre gånger om dagen, säger Ann Larsson.
Edit Carlstedt Kanth är 8 år och i Skåne för att hälsa på mormor och morfar. Det är första gången som hon och familjen besöker Flyinge Kungsgård.Bild: Peter Frennesson
På hingststallets ena kortsida finns det gamla brandtornet, storkarnas favoritställe. Brandtornet var brandförsvar från 1881 ända in på 1900-talet.
Sen dess har det varit elevhem och sadelmakeri, men idag står det tomt. Fast taket är bebott, av flera storkfamiljer.
Storkprojektet stöttas av föreningen Storkens vänner vars enda syfte är att samla in pengar för att hjälpa Storkprojektets ansträngda ekonomi.Bild: Peter Frennesson
– Storkarna är inplanterade av Storkprojektet och de flyger både vilt och i ett hägn nere vid vattnet. Men akta er när ni går här för brandtornet är också storkarnas favorittoalett, varnar Ann Larsson när hon leder gruppen genom valvet ut till det som kallas för Kastanjegården.
Kastanjegården är en uteridbana som kantas av Flyinges äldsta byggnader. Flera av byggnaderna på Flyinge Kungsgård är K-märkta och de allra äldsta används idag som kontors- och undervisningslokaler. 1983 överläts Flyinge till Flyingestiftelsen och idag ägs gården av Flyinge AB.
Det nyaste tillskottet på Flyinge är Crafoordhallen. Ett ridhus nästan lika stort som en fotbollsplan. I det bedrivs undervisning, träning och ibland dressyrtävlingar, sedan 2005.
De flesta tävlingarna sker dock i stora ridhuset där det finns plats för 2500 sittande åskådare.
På Flyinge kungsgård finns både yrkes-, gymnasie- och universitetsutbildningar. Där utbildas hovslagare, unghästtränare, beridare och hippologer. Många elever bor på skolans internat och privatpersoner kan betala för att få sina hästar professionellt inridna på de olika utbildningarna.
Julia Svensson flyttar in den 21 augusti när terminen börjar. För henne var rundvandringen ett första möte med den värld där hon kommer spendera kommande tre år av sitt liv.
– Det är så stort och fint. Det är svårt att förklara hur det känns men jag tror att jag kommer få tre fantastiska år här, säger hon och ler.
Chefsbostaden användes fram till 2011 som bostad. 2011 fick Flyinge sin första kvinnliga chef och i samband med det gjordes bostaden om till konferens- och festlokal.Bild: Peter Frennesson
Gå till toppen