Lund

Läsartext: Hur säker är hanteringen av strålningen kring nya forskningsanläggningen?

ESS i Lund bedriver verksamhet som är hårt reglerad av Strålsäkerhetsmyndigheten.Bild: Lars Brundin
Strålsäkerhetsmyndigheten har, som Sydsvenskan rapporterat, nu givit ESS tillstånd att installera vissa delar av forskningsanläggningen. För andra delar får ESS bakläxa. Myndigheten bedömer till exempel att ESS inte uppfyller kraven inom områdena ”radioaktivt avfall” eller ”avveckling”. Där kräver myndigheten ny rapport senast 29 september. Innan dess får ingen provdrift starta. Strålsäkerhetsmyndigheten har också preliminärt klassat ESS som en anläggning av hotkategori II när det gäller behov av särskild beredskapszon runt anläggningen. Slutlig bedömning skall ske senast 1 november.
Läs mer:ESS får klartecken att installera accelerator
Många av de system som avses användas i ESS har aldrig testats under de villkor som kommer att gälla på ESS i verklig drift. Hit hör till exempel ventilationssystemet och den komplexa tritiumhanteringen. Båda systemen är vitala för att förhindra spridning av radioaktivitet till mark och vatten runt ESS. Eftersom systemutformningen fortfarande är under utveckling kan ingen veta vilka utsläpp som kommer att gälla i full drift. Osäkerheten därvidlag är inget konstigt för en avancerad forskningsanläggning som ESS. Det konstiga är att stadsplaneringen och byggnadsnämnden inte tycker sig ha tid att invänta säkrare bedömningar. Tvärtom markerar man mot länsstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten för att de vill invänta säkrare underlag och därmed hindrar en snabb utbyggnad av närområdet kring ESS.
ESS innebär en risk för olyckor som kan komma att få stora effekter på omgivningen. Att idag söka klassificera dessa olyckor i olika riskklasser framstår som omöjligt med tanke på hur mycket som återstår att lösa när det gäller den tekniska och säkerhetsmässiga utformningen av ESS. ESS måste till exempel kunna klara en felfunktion hos ventilationssystemet utan betydande utsläpp till omgivningen. Då måste också det fallet ingå i beräkningsförutsättningarna på ett trovärdigt sätt. Beredskap måste finnas att begränsa utomhusvistelse för närboende, marksanering och förbud mot försäljning av livsmedel från området. Att sedan återställa byggmaterial och mark efter beräknade 40 års drift kan enligt säkerhetsexpertis komma att bli mera krävande än vad motsvarande uppgift är för ett kärnkraftverk.
Tanken på att Lunds norra delar för århundraden framöver skall prydas av en högradioaktiv ruin känns inte trevlig och borde dämpa entusiasmen något hos dem som idag verkar vilja anlägga bostäder så nära ESS som det bara går.

Lennart Thörnqvist

Professor
Svar:

ESS byggs för att klara jordbävningar

Såsom Lennart Thörnqvist konstaterar så har nu Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) gett ESS tillstånd till installation i den stegvisa prövning som pågått sedan 2012. Det är en viktig milstolpe i vårt projekt då det visar att de viktigaste och största byggnadskonstruktionerna utifrån ett strålsäkerhetsperspektiv uppfyller ställda krav. För de installationer som berör system för hantering av lågaktivt avfall (avfallsbyggnaden) och installation av själva neutroninstrumenten begär SSM ytterligare information innan tillstånd kan ges. Det är naturligt då dessa installationer ligger längre fram i projektplaneringen.
Thörnqvist skriver att ESS ej uppfyller kraven vad gäller avfall och avveckling samt att SSM kräver en ny rapport till den 29 september. I själva verket begär SSM att ESS innan dess redovisar sin planering för när man avser svara på de frågor som myndigheten ställt i sin granskningsrapport. ESS tar fullt ansvar för att allt avfall, härrörande från såväl drift som avveckling, hanteras och deponeras på ett tryggt och säkert sätt.
Insändaren anger att tillståndet från SSM inte medger provdrift av anläggningen samt att alla olycksscenarier ej redovisats. Det förstnämnda är helt korrekt. ESS har inte erhållit något drifttillstånd, vilket vi ej begärt. ESS kommer att begära tillstånd för provdrift stegvis, enligt en överenskommen tidsplan med SSM. Vad gäller olycksscenarier så har ESS redovisat dessa till SSM. Vi har med SSM även tagit fram ett övergripande olycksscenario som ligger till grund för myndighetens pågående arbete med att fastställa beredskapszon kring ESS.
Det är viktigt att komma ihåg att ESS byggs för att klara mycket allvarliga och extremt ovanliga olycksscenarier, såsom kraftiga jordbävningar, utan att ge grava och bestående konsekvenser för omgivningen. Den processen genomförs i kontinuerlig dialog med SSM för att säkerställa att ESS uppfyller ställda krav.
Därmed är den bild som insändaren målar upp av en framtida radioaktiv ruin en helt orealistisk bild.

Peter Jacobsson

ESS Head of Safety, Health and Environment
Läs mer:Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen