Regeringen har nu presenterat en lagrådsremiss angående ändringar i framförallt Tryckfrihetsförordningen (TFF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Remissen grundar sig på den parlamentariskt sammansatta mediegrundlagskommitténs slutbetänkande, SOU 2016:58.

De två grundlagarna ska, enligt förslaget, genomgå omfattande ändringar, vilket i sig borde vara tillräckligt för att rikta alla strålkastare mot betänkandet och lagrådsremissen. Den hittillsvarande tystnaden är oroväckande. Ett av ändringsförslagen som först på sistone har rönt viss uppmärksamhet är förslaget om att under vissa förutsättningar undanta publicering av personuppgifter som kan anses som känsliga från det starka grundlagsskydd som medierna åtnjuter genom TFF och YGL.

Det är tydligt att det officiella skälet till kommitténs och regeringens iver att inskränka grundlagsskyddet är förekomsten av databaser som riktar sig till allmänheten och kan ge information om domar i brottmål.

I ändringsförslaget vill regeringen göra det möjligt att genom vanlig lag införa inskränkningar och förbud mot den typen av databaser, men förslaget tar inte endast sikte på brottmålsdomar, utan pekar ut en mängd personuppgifter som känsliga. Exempelvis nämns publicering av uppgifter om etniskt ursprung, medlemskap i fackförening och sexuell läggning i lagförslaget. Om uppgifterna ingår i en ”uppgiftssamling” som det går att söka i kan publicering enligt förslaget förbjudas genom vanlig lag.

Att regeringen officiellt är ute efter renodlade register med personuppgifter, vilka i dag kan åberopa grundlagsskydd för sin verksamhet, är en sak. Men förslaget öppnar för betydligt mer. Begreppet ”uppgiftssamling” är otydligt och sökmotorer har man på i stort sett samtliga nyhetssidor.

En nyhetsartikel som exempelvis listar ett kriminellt nätverk med uppgift om etnisk tillhörighet skulle med lätthet kunna falla utanför grundlagsskyddet och bli olagligt genom vanlig lag.

Likaså skulle uppgifter om personers kopplingar till exempelvis politisk extremism kunna förbjudas, varvid den riksdagsmajoritet som för tillfället har makten skulle kunna dunka igenom lagar som gynnar den egna agendan.

Flera tunga remissinstanser har riktat skarp kritik mot remissen i denna del, däribland hovrätten över Skåne och Blekinge, som rentav talar om öppning för censurlagar.

Beklämmande nog är den parlamentariska kommittén som har lagt fram förslaget helt enig i denna del, d v s inget av riksdagens åtta partier motsätter sig förslaget om att slita upp ett stort hål i TFF och YGL!

Detta ska sättas i ett större sammanhang av ständiga utfall mot yttrandefriheten på internet från höga politiker och etablerade medier.

Nästan samtidigt med den aktuella lagrådsremissen presenterades en annan remiss avseende utvidgning av brottet hets mot folkgrupp till att även omfatta missaktning som anspelar på en persons könsidentitet eller könsuttryck. Detta gäller även i grundlagsskyddade medier. Förbudet mot så kallad hets mot folkgrupp utvidgas alltså ständigt och gränserna blir alltmer oklara.

I Kanada har nyligen lagstiftning antagits som kan innebära att tilltal med annat pronomen än det som den omtalade föredrar ska anses som brottsligt. Denna utveckling drivs på av identitetspolitiska aktivister, vilka inte alltid ser skillnad på saklig kritik och hatiska uttalanden.

Tryck- och yttrandefrihet innebär med nödvändighet att osakliga, ohyfsade och ibland också obehagliga yttranden inte kan angripas laglig väg. Denna insikt försvinner så snabbt när makten och identitetspolitiken får umgås alltför länge.

Den nu föreslagna ändringen av TFF och YGL planeras att gå till omröstning i riksdagen innan valet i september 2018, för att sedan röstas igenom en andra gång av den nya riksdagen och träda i kraft 2019.

Medborgerlig Samling har för avsikt att göra demokratin i Sverige – och däribland i högsta grad yttrandefriheten – till en valfråga.

Det finns andra vägar att gå om man vill stärka skyddet av den personliga integriteten mot öppna databaser. Om regeringen och riksdagen trodde att anslaget mot yttrandefriheten skulle gå obemärkt förbi, trodde de fel.

Ilan Sadé