Åsikter

Läsartext: Sovjetkommunismen var syskon med den religion den ville utrota

En hypotes om en gud går utmärkt att undersöka vetenskapligt, om den är ordentligt definierad, skriver Jesper Sahlin.Bild: Patrick Semansky
Svar till Anders Piltz, Åsikter 12 juli.
Mycket riktigt kan jag inte bevisa att några gudar inte kan finnas. Har jag påstått att inga gudar kan finnas? Nej. Påstår Anders Piltz att åtminstone en gud finns? Ja. Backar han upp sitt påstående? Nej – i stället bollar han bevisbördan till mig. Konstigt. Det är väl inte för att guden inte kan motbevisas, som han tror att den finns? Varför är Anders Piltz just katolik, i så fall? De andra gudarna kan inte heller motbevisas, tror han på allihop?
Läs mer:Ateismen medför ingen frälsning från lidande
Anders Piltz skriver vidare att frågan om gudars existens inte går att besvara med vetenskapliga metoder. Men en hypotes om en gud går utmärkt att undersöka vetenskapligt, om den är ordentligt definierad. Kruxet är att religionerna briljerar i vaghet. Hellre än att släppa ohållbara föreställningar, bygger man sig en sorts parallell verklighet där man kan besvärja fram lite vad man vill, och där det inte spelar någon roll om det man håller för sant faktiskt är sant.
Vad gäller Piltz resonemang om 1900-talets kommunistiska regimer och deras brott på grund av ateism, säger jag detta: jag förstår att Piltz är övertygad om att det som är gott i människor kommer från en gud och att utan guden finns bara ont kvar. Men det är fel. Vi behöver inte förutsätta några gudar för att förklara varför människor är mestadels hyggliga mot varandra. Kärlek, vänskap, omsorg och fridsamhet är våra egna egenskaper. Sovjetkommunismen var syskon med den religion den ville utrota; likt religionerna krävde den okritisk dyrkan av en ofelbar auktoritet, och likt religionerna slog den ner skoningslöst på oliktänkande. Vad vi behöver för att värja oss mot sånt är inte bättre dogmer och andra heliga skrifter. Vi behöver skepsis, kritiskt tänkande och bildning. Vi behöver förnuft, empati och modet att leva i verkligheten sådan den högst troligen faktiskt är.
Vetenskapen har ingen söndagsskola att förlita sig på, ingen inkvisition, inga bullor, inga korståg, husförhör, mässor eller predikningar som trummar in i folk att den skulle vara helig, ofelbar och evig. I stället är den nyfiket sökande och ständigt beredd att ändra uppfattning när den gör nya upptäckter. Därför producerar vetenskapen nya böcker hela tiden, i stället för att klamra sig fast vid en och samma. Så om folk fortfarande läser bibeln om tvåtusen år, gör de det förhoppningsvis som vi läser Eddan eller Odyssén idag – av nyfikenhet på sin kulturhistoria.

Jesper Sahlin

Läs mer:Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen