Huvudledare

Ledare: Vad händer när våldet tar över?

Bara en slump att ingen skadades i skottlossningen på Rosengård i torsdags kväll.Bild: Patrick Persson
Automatsalvor mot ett flerfamiljshus. Skottlossning en helt vanlig sommareftermiddag. Mordförsök vid ett köpcentrum. Något sommarlugn kan inte sägas ha lagt sig över Malmö.
Man hör skottlossning hela tiden i den här staden nuförtiden, säger en luttrad boende i det hus som besköts på torsdagskvällen. Begrunda det. Det finns miljöer, i Sverige, där våldet har blivit vardag. Där de boende har lärt sig känna igen ljudet av avlossade skott. För de flesta är det en ofattbar tanke. För dem som bor i vissa utsatta miljöer börjar det bli vardag.
I en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) från augusti förra året konstateras att organiserad brottslighet är ett fenomen i tiden, och att antalet sammanslutningar i den kriminella miljön har ökat kraftigt. Till det kommer alltfler självdefinierade grupper, men med namn och attribut som tydligt visar att de tillhör en särskild grupp. De här grupperna, och de som är direkt kopplade till förorter och familjer har fått stort handlingsutrymme och det utmanar myndigheternas förmåga att upprätthålla lag och ordning, säger Brå.
Det syns tydligt i Malmö.
Problemet är att det är mycket svårt att veta hur man ska stoppa utvecklingen. Brå talar om det skrämselkapital som den organiserade brottsligheten bygger upp och använder sig av. För utpressning, men också för att skapa en tystnadskultur där det krävs ofattbart mod för att våga samarbeta med myndigheterna. Det är helt enkelt svårt för polisen att veta vad som hänt, för ingen vill prata om vem som ligger bakom och framför allt vågar ingen ta steget till att vittna i domstol. Resultatet? Ett slags immunitet för de kriminella som gör det mycket svårt för rättsväsendet att skipa rättvisa.
I en miljö där myndigheter har tappat greppet skapas en egen rättsskipning, där vissa tar sig friheten att kräva hämnd och utdöma straff utifrån en egen straffskala. Rättstatens begrepp om att fria hellre än fälla finns sällan med på den skalan. Det är kanske inte konstigt att människor som lever i den typen av kriminell miljö känner sig så rädda att de bara ser ett alternativ: att försvara sig, att beväpna sig. Och så uppstår en ond cirkel.
Men mitt i allt detta lever också andra människor. De som vill kunna vara trygga hemma, på skolan, på bussen. De som vill kunna släppa ut barnen för att leka på gården utan att oroa sig för vad som kan hända. Det är för dem myndigheterna måste hitta bättre sätt att trycka tillbaka denna alternativa rättsstat.
Hänsynslöst. Likgiltigt. En total avsaknad av empati, säger Polisen om torsdagskvällens attack mot huset på Bennets väg. Hur hanteras en miljö där våldsdåd har blivit vardag? Det viktigaste är förstås att strypa dagens frikostiga tillgång till vapen. Den vapenamnesti som kommer att genomföras från februari till april nästa år är en välkommen hjälp i det arbetet. Men det måste också till mer tid, större resurser och ännu större polisnärvaro. Det enda sättet att bryta tystnadskulturen är att erbjuda något bättre.
Läs alla artiklar om: Hyreshus beskjutet på Rosengård
Gå till toppen