Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

Alla blir anhörig någon gång i livet

När en närstående i din omgivning är eller blir sjuk och behöver någon form av omvårdnad kan livet vändas upp och ner. Att både känna sig som en projektledare och ensam är inte ovanligt.

Annie Mattelin på funktionsstödsförvaltningen, Ann Edlund, på arbetsmarknads- och socialförvaltningen och Karin Skogmark på hälsa, vård- och omsorgsförvaltningen är tre anhörigkonsulenter i Malmö stad vars röster kan vara de första en anhörig hör när de söker hjälp i Malmö.Bild: Carolina Svensson
Kommuner är skyldiga att erbjuda stöd till anhöriga som hjälper någon närstående. Det kan vara i form av olika insatser riktade till den som behöver hjälp men även andra stödformer som utbildning, samtalsstöd och information till anhöriga. Ann Edlund, på arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Annie Mattelin på funktionsstödsförvaltningen och Karin Skogmark på hälsa- vård- och omsorgsförvaltningen är tre anhörigkonsulenter vars röster kan vara de första en anhörig hör när de söker hjälp.
– Sedan är det inte bara anhörigkonsulenten som har ett uppdrag att arbeta med anhörigstöd, utan hela verksamheten behöver ha ett anhörigperspektiv. Det betyder att vi måste ta hänsyn till den anhöriges situation också och se helheten när vi beviljar insatser, säger Karin Skogmark.
En stor del av arbetet som anhörigkonsulent är att lotsa och vara ett bollplank. De är inte kuratorer eller terapeuter utan för medmänskliga samtal. Anhörigkonsulenterna kan även rekommendera eller tipsa om andra instanser att söka hjälp hos.
Att räknas som anhörig är diffust. För det behöver inte betyda att man har ett släktskap med någon, även om många har den bilden. Det finns heller ingen nivå på hur många timmar som ska läggas ner för att räknas som anhörig.
– Så fort du hjälper någon. Det kan vara att du går och handlar åt din granne eller du behöver ringa din mamma dagligen. Så fort du har omsorg i tanken för någon som har svårt för att klara vardagen på egen hand, säger Karin Skogmark.
Gränsen för att söka stöd som anhörig är också väldigt individuell. Man har ingen skyldighet att ta hand om någon, även om det kan kännas så, samtidigt som man ofta vill hjälpa.
Som förälder till barn med olika typer av funktionsnedsättningar finns det hjälp att söka. Exempelvis insatser via socialtjänstlagen eller LSS (lag om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade).
– Det är viktigt att familjer med barn med funktionsnedsättningar eller sjukdomar kan få stöd utformat utifrån sina specifika behov. Annars löper de stor risk att drabbas av ohälsa, säger Annie Mattelin.
Men alla är olika.
– För någon känns det självklart att göra väldigt mycket, för någon annan inte. Där måste vi vara noga med att fråga den anhöriga ”vad vill du göra?” Därför säger vi att anhörigstödet måste vara individuellt och flexibelt, säger Karin Skogmark.
Just nu planeras en anhörigvecka till hösten på initiativ av Malmö Anhörigförening. Veckan vänder sig till alla, även utanför Malmö, som är intresserade.
– Det ser vi fram emot och hoppas att det ska nå ut till många. Det kommer att bli alltifrån föreläsningar till workshops av olika slag runt om i staden, säger Annie Mattelin.
Vilka frågor och problem som kommer upp varierar också. Men ofta är det oro, skuldkänslor och sorg. Vilka behov de anhöriga har är lika varierade som frågorna.
– Det kan vara att vi behöver ge konkreta råd, tips och information eller lyssnar och bekräfta kring de svåra och komplexa tankarna man har och går och bär på, som kan kännas tabu som anhörig. Det bästa är när vi kan erbjuda anhöriggrupper. Att få träffa andra som är i liknande situation och som kanske också tänker samma sak brukar bli väldigt bra, säger Annie Mattelin.
Hon berättar att hon precis avslutat en grupp med föräldrar till vuxna barn med olika diagnoser. De kom så bra överens och kände att samtalen var så givande att de beslutade att fortsätta träffas hemma hos varandra hädanefter. Och det är just sådana saker som gör arbetet som anhörigkonsulent så roligt och givande, menar hon.
– En sak som är viktig att lyfta när man träffar andra i samma situation är att man kan känna sig mer modig när man hör hur andra har gjort eller tänker. Det finns något stärkande i det, säger Ann Edlund.
Hur ska jag tänka, är det många som frågar. Inom demensområdet kan känslorna vara att man blir så trött så man blir för arg, förklarar Karin Skogmark.
– Man vet hur man borde bemöta men man orkar inte. Man kanske hamnar i en situation där man tar för hårt eller skriker. Att berätta för sin familj att man inte orkar, att det är skit, det kanske man inte vill. Får jag tröttna på att vara i den här situationen? Och då kommer skuldkänslorna, säger hon och fortsätter:
– Ett vuxet barn till en demenssjuk förälder sa att han kände sig uppfångad efter att ha varit med i en anhöriggrupp. För det kan vara ganska kaotiskt. Man ska hinna med sitt eget jobb, sin egen familj och samtidigt finnas där för någon, säger Karin Skogmark.
Och även om arbetet kan vara svårt och känslosamt finns det ändå en glädje när någon känner sig hjälpt.
– Ett samtal jag hade var en vuxen son som ringde och sa "nu funkar det inte hemma hos mamma och pappa längre, nu måste ni göra någonting". Så pratade vi och kom fram till vad det egentligen handlade om. Det visade sig att det handlade mer om hans egna tankar om åldrandet. Föräldrarna trivdes och hade det bra hemma, men han såg det som att de behövde flytta. Men under samtalet sa han "jaha, du tänker så". Det kändes bra. Så det finns allt från att man blir ledsen till "men vad bra det blev ändå", säger Karin Skogmark.

Var vänder man sig?

Ring kommunens växel och fråga efter den som jobbar med anhörigstöd eller titta på kommunens hemsida. Det är okej att vara anonym.
Anhöriglinjen: 0200 239 500
www.malmo.se/anhorigstod - Läs mer om informationskvällar, anhöriggrupper med mera
https://helsingborg.se/omsorg-och-stod/aldre/anhorigstod/
www.anhoriga.se - Nationellt kompetenscentrum anhöriga – för ett anhörigvänligt samhälle
SoL 5 kap. 10§ Lagen om stöd till anhöriga
anhoriga.se
Malmö Anhörigförening – www.mafmalmo.se, telefonnummer: 040-51 15 62, email: maf-malmo@telia.com
Öppenvårdshuset Gustav i Malmö, om man är anhörig till någon med alkohol- drog- eller spelmissbruk.
Bra att veta: Har du en anhörig i en annan kommun än den du själv bor i kan du välja att söka anhörigstöd i vilken av dessa två kommuner du vill.
Gå till toppen