Åsikter

Läsartext: Har du också funderat på vad kapitalismen faktiskt innebär?

Med hjälp av sedelpressar kunde värdet på valutan bli abstrakt. Det skriver Carl-Alexander Allwood.Bild: Anders Wiklund/TT
I det moderna samhället har alla ideologier haft demokrati som gemensam värdegrund. Ett ord som inte har någon tydlig betydelse men som ursprungligen, om man tittar på någon av de första moderna demokratierna exempelvis den franska eller amerikanska och deras konstitution handlar det om ett kontrakt som ska följas av alla medborgare i ett land. Ett kontrakt som bestämmer rättigheter som exempelvis att medborgarna ska ha rätt att konstituera sig själva i val, få skydd från förtryck och våld samt ha yttrande- och tryckfrihet.
Allt eftersom den demokratiska ordningen har fått existera har fler rättigheter inrättats och det verkar ha funnits två typer av behov som historiskt drivit rättigheterna framåt. Det första är saker vi gemensamt ansett viktiga att alla ska få tillgång till som exempelvis hälsa, utbildning och sysselsättning. Det andra är saker vi är beroende av och som vi alla behöver men som är svåra att finansiera individuellt exempelvis: vägar, el- mobilnät, vatten, avlopp och rening. Men med kapitalismens framgång i de demokratiska samhällena och möjligheten att tjäna pengar på varje aspekt av livet har denna demokratiska ordning ifrågasatts.
Vad som en gång definierades som demokratiska rättigheter har nu istället börjat kallas för varor och tjänster som handlas av konsumenter på en marknad. Tanken är att om allt i livet kan få ett värde i pengar så inger det en känsla av frihet. En frihet av att man kan välja själv om man vill köpa en tjänst eller vara.
De flesta som funderar på vad de anser att kapitalismen är skulle antagligen svara en ”fri marknad”. Men är det verkligen ett framträdande drag? Inte riktigt, då den faktiska handlingen som är unik för kapitalismen är att kunna sälja/köpa varor och tjänster för pengar. Att kunna värdera alla varor och tjänster i pengar är kapitalismens stora revolution. En marknad där den med kapital har tillgång till allt och den med inget kapital inte har tillgång till något. Men det kapitala systemet existerade faktiskt i flera hundra år innan det fick något riktigt genomslag. Det var först med den industriella revolutionen som kapitalismen blev ett intressant maktmedel.
Med hjälp av sedelpressar kunde värdet på valutan bli abstrakt (och själva myntet behövde inte representera det faktiska värdet längre), bättre kommunikationssystem gjorde att marknaderna kunde växa och skapandet av massproduktion gjorde inte bara att det fanns mer att välja på för alla utan skapade även masskonsumtion. Ju mer som kunde köpas för pengar desto intressantare blev det att äga ett stort kapital, att vara kapitalist. Genom kapital fick du tillgång till ett allt större antal varor och tjänster ju mer marknaden tilläts växa. Successivt blev det väldigt viktigt i det moderna samhället att äga kapital för att kunna dominera inte bara ekonomiskt, utan även samhälleligt.

Carl-Alexander Allwood

Carl-Alexander Allwood är masterstudent i pedagogik på Lunds universitet. Han bor i Helsingborg.
Läs mer:Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen