Huvudledare

Ledare: Erdogan har vänt ryggen åt demokratin. Och EU.

President Recep Tayyip Erdogan talade på söndagen vid en ceremoni i det turkiska parlamentet.
Huvuden ska rulla i Turkiet, lovade landets president Recep Tayyip Erdogan på årsdagen av förra sommarens misslyckade kuppförsök.
Och han tycktes mena det bokstavligt.
"Först av allt ska vi hugga huvudet av förrädarna", sade Erdogan vid ett massmöte under helgen. Och med förrädarna avsågs de som utpekats som skyldiga till kuppförsöket, främst företrädare för den islamistiska Gülenrörelsen, som fram till för några år sedan var Erdogans nära allierade.
Om bara parlamentet lägger fram ett sådant lagförslag så kommer han att sätta sin signatur under, lovade presidenten åhörarna. Med tanke på att Erdogans AK-parti har egen majoritet i det turkiska parlamentet, är dödsstraffet snart tillbaka. Om Erdogan vill.
Vill Erdogan? De senaste åren har relationen mellan Turkiet och EU blivit allt mer ansträngd. Av unionens företrädare har dödsstraffets återinförande framställts som en röd linje.
Vågar EU sätta hårt mot hårt och hålla på sina principer i det fall linjen överskrids?
Formellt är Turkiet ett ansökarland som förhandlar om medlemskap i EU. För att bli medlem måste en stat enligt de så kallade Köpenhamnskriterierna bland annat vara en stabil demokrati som respekterar mänskliga rättigheter och ger skydd till minoriteter.
Med tanke på att Turkiet under AK-partiets styre de senaste åren utvecklats i helt fel riktning på dessa områden, framstår det alltmer som en gåta att Erdogan fortfarande strävar efter medlemskap i klubben.
Lika märkligt är det också om denna klubb, där många medlemmar i sanningens namn hela tiden varit avogt inställda till Turkiet, i dagsläget är intresserat av turkiskt medlemskap.
Det hela påminner om ett diplomatiskt spel för gallerierna. Från båda sidor.
Under måndagen inleddes i Istanbul domstolsförhandlingar mot människorättsorganisationen Amnestys Turkietchef Idil Eser och en svensk medborgare. De greps den 5 juli i samband med ett seminarium för människorättsaktivister om nätsäkerhet. De gripna, totalt tio personer, ska vara misstänkta för medlemskap i en "väpnad terrororganisation".
Dessa gripanden är bara en liten, liten krusning på ytan av den enorma våg av utrensningar som genomförts i Turkiet det gångna året. Omkring 50 000 människor har gripits och ungefär dubbelt så många – däribland 8 000 poliser – har fått sparken från sina jobb i offentlig sektor.
Utvecklingen i Turkiet är djupt olycksbådande och tragisk. I första hand för landets invånare och då inte minst den stora kurdiska minoriteten. Dessvärre är det svårt att se vad som skulle kunna vända utvecklingen. Den folkomröstning som genomfördes i april, där regeringssidans förslag till författningsförändringar gick igenom med knapp marginal, gav presidenten kraftigt utökade befogenheter.
Oavsett hur förhandlingarna om medlemskap utvecklas förblir Turkiet ett viktigt land för EU som det är nödvändigt att ha fungerande relationer till. Inte minst med tanke på det flyktingavtal mellan unionen och Turkiet som spelat en avgörande roll för att bromsa strömmen av migranter in i EU.
Det innebär inte att EU:s ledare ska se mellan fingrarna med en alltmer maktfullkomlig, nyckfull och despotisk Erdogan. Men balansgången lär av förklarliga skäl bli svår.
Dagen för det misslyckade kuppförsöket har gjorts till helgdag i Turkiet, kallad dagen för demokrati och nationell enighet. Samtidigt har det mesta Erdogan åstadkommit det gångna året i själva verket lett Turkiet bort från demokratins väg och ökat polariseringen i landet.
Gå till toppen