Huvudledare

Ledare: Polsk riksdag får inte rubba demokratin i Europa.

Demonstranter samlades utanför presidentpalatset i Warszawa för att protestera mot en politisering av Polens högsta domstol.Bild: Alik Keplicz
Polen kan mista sin rösträtt i EU. Varför? Demokratin och det fria ordet har under senare år utmanats av det regerande partiet Lag och rättvisa, PIS. För närvarande demonstrerar många polacker mot det senaste förslaget att politisera rättsskipande myndigheter. Domarna i Polens högsta domstol kan omedelbart få lämna sina poster och ersättas av personer som utses av landets justitieminister. Lagförslag med denna innebörd behandlas nu i det polska parlamentet, och har klubbats igenom i en första omgång. En signatur av president Andrzej Duda (PIS) krävs också, men han verkar inte ha för avsikt att lägga in sitt veto.
EU-kommissionen uttalade efter att ha sammanträtt på onsdagen att ”om de införs i sin nuvarande form, skulle dessa lagar få en mycket betydande negativ påverkan på domstolarnas oberoende och skulle öka det systematiska hotet mot rättsstatsprincipen i Polen”. Kommissionens vice ordförande Frans Timmermanns twittrade att kommissionen överväger att utlösa Artikel 7, vilket alltså skulle innebära att Polen helt eller delvis förlorar sin rösträtt i EU.
Kommissionen gick även igenom andra rättsliga alternativ och nämner möjligheten att inleda en process mot Polen för brott mot EU-fördraget. Situationen är allvarlig och kommer att diskuteras igen i Bryssel i nästa vecka.
Det nationalistiska högerpartiet Lag och rättvisa kom till makten 2015. Det har tydliga kopplingar till den internationella populistiska rörelsen och gör ingen hemlighet av att det vill ha inflytande över rättsväsendet och statliga nyhetskanaler. USA:s president Donald Trump besökte Warszawa för ett par veckor sedan och gav legitimitet till den sittande regeringen. Han höll ett djup konservativt tal på Krasińskitorget om folk, nation, kultur och Polens historia. Betydelsen av demokrati och rättsstat utelämnade han dock. En slump?
Attackerna mot självständiga och fria medier och myndigheter går som en löpeld genom västvärlden, ivrigt påhejade av Donald Trump, Marine Le Pen, Gert Wilders, Jimmie Åkesson och Jaroslaw Kaczynski, partiledare för PIS. Tilliten till och legitimiteten för demokratins institutioner tar skada. Jurister och journalister får sämre förutsättningar att arbeta. Maktdelning och maktgranskning urholkas, till skada för medborgarna.
Varför är just Polen viktigt? Landet är ett av Sveriges grannländer och har en stor befolkning och ekonomi. Polen har vunnit på att bli en del av den globala ekonomin och tillväxten ligger på omkring 3 procent. Skulle utbildningsgraden och investeringar i forskning och utveckling öka ytterligare är framtidsutsikterna goda för landets 38 miljoner invånare, enligt OECD. Många polacker arbetar också runt om i EU. Samtidigt är Polen skeptiskt till att ta emot utomeuropeiska flyktingar och har satt sig på tvären när asylsökande ska fördelas inom EU.
Det geografiska läget mellan öst och väst, medlemskapet i Nato och misstänksamheten mot Ryssland gör dessutom Polen till ett säkerhetspolitiskt viktigt land.
Polen är också en viktig pusselbit i ett farligt scenario som nu kan skönjas där västvärlden, som vi känner den, går en långsam död till mötes. Istället tar auktoritära krafter över – för effektivitetens, folkets eller nationens skull. Framtiden är emellertid inte ödesbunden, och protester och sanktioner kan ha en avgörande betydelse. Fackföreningsrörelsen Solidaritet och demokratiseringen av Polen efter Murens fall är ett ypperligt exempel på detta.
Den politiska oredan i Polen måste ses i en större kontext och får inte betraktas som en oförarglig och ovidkommande polsk riksdag. Polen är alldeles för betydelsefullt för det. Därför är det gott att EU nu sätter ner foten. Rejält.
Läs alla artiklar om: Lagförändringarna i Polen
Gå till toppen