Kultur

Konsten slår rot på Hyllie

Åsa Maria Bengtssons ätbara matta "Edible carpet".Bild: Agrikultura
Det bästa med Mars, säger Erik Sanner, är att där finns ingen historia av misslyckanden. Vi står i en krater av sprucken, röd jord, och blickar ut över Hyllie där vattentornet avtecknar sig mot horisonten likt ett rymdskepp. Runt oss breder ett ingenmansland av snårig vegetation och ogräs ut sig. Snart ska här anläggas en engelsk park, men i sommar intar trettio svenska och internationella konstnärer platsen.
Agrikultura, ett projekt som arrangeras av kulturföreningen Triennal, låter konsten slå rot, förgrena sig in i omgivande stadsdelar och skjuta skott mot en futuristisk framtid. Under uppsikt av de två kuratorerna Marek Walczak och Amanda McDonald Crowley växer verken fram, som nyttiga grödor, läkande örter och prunkande blomsterprakt. Det handlar om konst och odling, från jordnära skulpturer och grymtande ljudkonst till utopiska tankeexperiment om matproduktion i rymden.
Det sistnämnda står amerikanske Erik Sanner för. Han tar fasta på den planerade bosättningen på Mars, där förutsättningar måste skapas för invånarna att odla sin föda. Möjligen som ett första steg inför en mänsklig evakuering till den röda planeten. Men, menar han, om dess ogästvänliga klimat ska modifieras så att det liknar jordens, borde vi kanske även intressera oss för vad en marsifiering av jorden skulle innebära. Vad kan vi lära av Mars?
Förtjust tittar han på snigeln och myrorna som vågat sig in i den röda kratern. Under sommaren fortsätter hans samtal om bland annat insekter som sällan nyttjad proteinkälla. Hans bidrag är ett av många fantasieggande projekt på Agrikultura. Fram till slutet av augusti pågår performanceföreställningar, workshops och köksdialoger, där publiken bjuds in att skörda grödor som tillagas gemensamt.
Några av dem lär komma från "Wasteland Encyclopedia", där Agata Bielska kartlägger platsens befintliga växter, och forskar kring deras medicinska och kulinariska egenskaper. Under tiden frodas oregano och sallad i Åsa Maria Bengtssons böljande gröna matta, medan Malin Lobell och Mary Mattingly anlagt en köksträdgård i permakulturens tecken. Där finns enbart växter lämpliga för ekologiskt hållbar odling, perenner som återkommer år efter år och stödjer varandra i ett gynnsamt kretslopp.
Efter den guidade turen dröjer jag kvar vid Monix Sjölins vackra "Spirit house" vars smäckra grenbygge överblickar Agrikulturas terräng. På detta vildvuxna stycke mark blir naturen till konst och konsten till natur, medan besökarna bokstavligen tuggar i sig verken och dess frågeställningar kring gerillaträdgårdar och urbana odlingskollektiv, klimatförändringar och hållbar livsmedelsförsörjning. Nu återstår bara en önskan om att Malmö stad inser potentialen och gör en del av installationerna permanenta. Sällan har det varit så givande att vandra bland tistlar, smultron och surrande honungsbin.
Gå till toppen