– Den första versionen gick åt som smör i solsken. Vi fick många beställningar från kollegor på andra företag, från branschorganisationen, arbetsgivarorganisationen KFS, kursgårdar, privatpersoner och språkkaféer, säger hållbarhetsstrateg Katarina Skalare.
Parlören togs fram av energiingenjören Basel Taleb som kom till Skåne från Hama-provinsen i Syrien i december 2014. Han lärde sig snabbt flytande svenska, och identifierade behovet av en branschparlör under sin praktik på Kraftringen.
Den första versionen av parlören hade en svensk introduktion och orden var sorterade efter det svenska ordet. De 500 tryckta exemplaren tog slut på mindre än tre månader och den digitala versionen spreds i ännu större utsträckning.
– Då skrev vi en ny introduktion på engelska och sorterade orden efter de engelska begreppen. Den har spridits digitalt, bland annat av FN:s flyktingorgan UNHCR. Nu ger vi ut den även i papper och sprider den via energiforumet Geode i Europa. Samtidigt ger vi ut en ny något förbättrad upplaga av den svenska versionen, säger Katarina Skalare.
Varför gör ni detta?
– Det började med att Basel under sin praktik berättade att hans största utmaning var yrkesspråket, trots att han var så bra på svenska. Han hade redan påbörjat en parlör för eget bruk. Med ganska enkla medel kunde vi bidra till integration. Basel är nu anställd och hans erfarenhet inger hopp också utanför branschen, den har blivit en berättelse som sprider ljus. Men det handlar också om att energibranschen har en brist på ingenjörer, vi behöver säkerställa att vi har kompetens framöver.
Skanska Sverige har inspirerats av Kraftringens parlör och producerat en liknande ordlista med de termer man behöver behärska för att arbeta i byggbranschen.
Basel Taleb hoppas att Kraftringens satsning ska hjälpa fler in på arbetsmarknaden.
Här finns parlören att ladda ner, på svenska och på engelska.