Malmö

Fruntimmersveckan: Magdalena Stenbocks lindar på Stortorget

Maria Magdalena är ett av fyra kvinnliga helgon som firats i juli sedan medeltiden, och som lagt grunden för fruntimmersveckan.
En Magdalena som gjort avtryck i Malmö var dottern till den mäktige generalguvernören i den svenska provinsen Skåne.
Ulrika Magdalena var Magnus Stenbocks äldsta barn. Hans ögonsten.
Det var Magnus ”Måns Lurifax” Stenbock som den 29 oktober 1709 inför Malmöborna, dess magistrat, borgerskap och militär, från Rådhusets trappa kallade till nationell samling inför kampen mot den danska fienden på andra sidan Öresund. För den otrogne skulle det gå på samma sätt som för snapphanarna, det vill säga den skulle betraktas som förrädare ”utan all Nåd ansedd och straffad till Lifwet”.
Det var en orolig tid, danskarna hade förlorat Skåne 1658 och stod nu i begrepp att göra ett sista försök att återerövra Skåne. I slutet av november månad 1709 slog tvåtusen danska soldater läger utanför Malmös stadsmur.
Den vintern led Malmöborna stor nöd. Födan tröt, den allmänna vakthållningen skärptes, fältsjukan härjade och dödligheten var hög.
Innanför stadsmuren befann sig också Stenbocks familj, hustrun Eva Magdalena samt barnen, däribland den sjuttonåriga Ulrika Magdalena.
Under influens av senbarock och med ett gryende intresse för natur och det romantiska utgick på sent 1600-tal en uppmaning till borgerskapet som bodde runt det Stora torget att planera träd framför sina hus. Två lindar ska ha planteras av Ulrika Magdalena Stenbock. När Carl von Linné 1749 strövade runt i Malmö imponerades han av Torget som han fann vara ”ett av de största i riket”, kantat av välskötta planteringar med lind, kastanjer och valnötsträd. År 1870 fälldes de sista träden för att hela torget skulle stenläggas. (Mattias Flensburgs lavering ”Malmö Stortorg” från 1804).
Det var med blandade känslor Magnus Stenbock i december 1709 smet ut från Malmö för att leda en fältarmé mot danskarna. Två månader senare triumferade han i slaget i Helsingborg och drev danskarna till reträtt. Det är därför Stenbock står staty där.
Nöden i Malmö avhöll inte Magnus Stenbock från att på den trettonde dagen år 1711 ställa till med fest på Knutssalen. Festligheterna inleddes med fyrverkeri på Stortorget.
Fyra av den sex dukade borden på banketten representerade de fyra stånden. Bland de utklädda gästerna noterar vi att Ulrika Magdalena och hennes fästman, greve Wachtmeister, hörde till bondeståndets bord.
Det var i samband med dessa festligheter som Ulrika Magdalena, enligt sägnen, planterade två lindar på Stortorgets västra sida.
Lyckan blev kort. ”Måns Lurifax” ledde slaget vid Gadebusch 1712 men deltog också i kapitulationen i Tönning 1713 där han blev tillfångatagen. Från sin cell på kastellet i Köpenhamn ansökte han förgäves om att få närvara vid sin dotters bröllop.
Han fick aldrig återse sin ögonsten. Ulrika Magdalena Stenbock dog i barnsäng den 21 januari 1715, blott 23 år gammal. Därmed slocknade även livet för den forne guvernören. En två år senare var han död.
Lindarna stod kvar på Stortorget i drygt hundra år innan de fälldes i mitten av 1800-talet.
Läs mer: ”Stenbock – Ära och ensamhet i Karl XII:s tid” (2008) av Andreas Marklund och ”Karolinen Stenbock” (2007) av Ingvar Eriksson. Andra namn i fruntimmersveckan är Sara,  Margareta och Johanna 
Gå till toppen