Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Flyktingkrisen skapar mer svårnått Europa

Många vägar små prövas när EU fortsatt söker sätt att handskas med flykting- och migrationskrisen. Vid horisonten hägrar ett allt mer svårnått Europa.

Flyktingar får livvästar från spanska hjälparbetare i samband med att flyktingarna upptäckts utanför Libyens kust. Arkivbild.Bild: Santi Palacios/TT/AP
– Situationen är komplex. Det går inte vänta sig en mirakellösning, säger franske förre EU-diplomaten Marc Pierini till belgiska tidningen Le Soir.
Precis som så många andra konstaterar han att EU inte har det lätt att försöka hantera flykting- och migrantsituationen på Medelhavet. Som läget är nu krävs betydligt fler resurser och ett tätare samarbete med länderna i Afrika, anser han.
– Det samarbetet kommer att vara tufft, kostsamt och stundtals inte alls särskilt trevligt, säger Pierini, tidigare placerad i både Tunisien och Libyen och nu kopplad till tankesmedjan Carnegie.
Begreppet flyktingkrisen skapades sommaren 2015 och handlade då främst om flyende från krigen i Irak och Syrien som via rangliga småbåtar sökte sig till Grekland och upp genom Balkan.
EU-länderna försökte agera genom att enas om att omfördela upp till 160 000 asylsökande från Grekland och Italien, dit merparten av de nyanlända ankommit.
Två år senare är resultatet dock inte särskilt imponerande: inte ens 25 000 har hittills flyttats till övriga EU.
Kanske kan omfördelningen få ny fart efter onsdagens besked från EU-domstolen i Luxemburg. Då ska åtminstone en av domstolens generaladvokater ge sitt förslag till utslag i de fall där Slovakien och Ungern försökt stoppa omfördelningen.
De två länderna ingår i ett centraleuropeiskt kluster av minst sagt asyl- och invandringsovilliga som inte vill att EU ska ha något att säga till om när det gäller vilka som ska släppas in eller inte.
I sitt överklagande hävdar Ungern och Slovakien att EU:s migrationsministrar inte hade rätt att fatta det beslut de tog utan att frågan borde ha avgjorts på stats- och regeringschefsnivå.
Oavsett vad generaladvokaten säger lär det dock dröja till dess att hela EU-domstolen i Luxemburg har sagt sitt – någon gång i höst – innan omfördelningssystemet antingen havererar helt eller drivs igenom med tvång.
Först då avgörs också om en tvingande omfördelning i ett liknande krisläge kan bli en del av EU:s framtida asylsystem, som EU-kommissionen föreslagit.
Samtidigt håller flyktingkrisen allt mer på att utvecklas till en migrantkris, med en helt annan dynamik.
De som nu anländer över Medelhavet är till stor del afrikaner och sydostasiater i jakt på ett bättre liv – inte nödvändigtvis flyende från krig och förföljelse. Intresset för att ta emot dessa är närmast minimalt, även bland mer flyktingvänliga länder i Väst- och Nordeuropa.
Trots kritik från olika människorättsorganisationer sätter allt fler EU-länder sitt hopp till att förstärkta kustbevakare i Nordafrika ska hålla kvar migranterna på den afrikanska sidan om Medelhavet.
– Det kommer att finnas tillfällen då Europa mer liknar (Donald) Trumps Amerika, konstaterar Marc Pierini i Le Soir.
Fakta

EU:s planer på Medelhavet

EU-kommissionen lade i början av juli fram en omfattande handlingsplan för att hantera flykting- och migrantläget över centrala Medelhavet.

I planen ingår 46 miljoner euro för att "stärka kapaciteten hos de libyska myndigheterna" samt 35 miljoner euro för "hantering av migrationsströmmar i Italien".

EU:s medlemsländer uppmanas att bidra mer ekonomiskt till EU:s förvaltningsfond för Afrika, skynda på omplaceringen av asylsökande som kommit till Italien, påskynda diskussionerna om framtidens asylsystem och hjälpa till med återsändandet av personer utan asylskäl från Italien.

Italien ska i sin tur bland annat ta fram en uppförandekod för de hjälporganisationer som genomför sök- och räddningsinsatser på Medelhavet.

Källa: EU-kommissionen

Fakta: Flykt och migration 2017

Hittills i år har drygt 110 000 flyktingar och migranter anlänt till EU över Medelhavet, enligt siffror från Internationella migrationsorganisationen (IOM).
Ankomstlandankomna 2017döda 2017
Italien93 3572 207
Spanien7 389115
Grekland10 04437
Cypern3580
De fem länder varifrån flest anländer till Italien över havet är just nu Nigeria, Bangladesh, Guinea, Elfenbenskusten och Gambia. För Grekland är motsvarande länder just nu Syrien, Irak, Kongo-Brazzaville, Pakistan och Afghanistan.
Källa: IOM

Fakta: Omfördelning av asylsökande

EU-länderna enades i två beslut under sommaren och hösten 2015 om att omfördela totalt 160 000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien under den upptrappade flyktingkrisen. Än så länge är det bara vårens EU-ordförande Malta samt Efta-länderna Norge och Liechtenstein som har uppfyllt sina kvoter. Så här ser läget ut just nu:
Landfrån Italienfrån Greklandtotalti procent av landets totala kvot
Malta4790137104,6
Norge8156871 502100,1
Liechtenstein-1010100,0
Finland7071 0781 78585,9
Irland-45945976,5
Schweiz7143441 05872,5
Lettland2729031765,9
Luxemburg11121632758,7
Litauen1735537255,4
Portugal2981 0921 39047,1
Estland-14114142,9
Cypern349012438,8
Nederländerna6631 3932 05634,6
Sverige37160497525,9
Tyskland3 0263 7126 73824,5
Belgien21356878120,5
Frankrike3303 4493 77919,2
Rumänien4566571017,0
Spanien1449251 06911,5
Kroatien1859778,0
Bulgarien-50503,8
Slovakien-16161,8
Tjeckien-12120,4
Totalt7 61516 47724 09224,5
Polen, Ungern och Österrike har ännu inte tagit emot någon av de omfördelade. Schweiz, Norge och Liechtenstein har liksom Island erbjudits att frivilligt delta i systemet. Danmark och Storbritannien har i sin tur undantag från EU:s rätts- och inrikessamarbete och har valt att inte delta i fördelningen. Sverige har haft anstånd med mottagandet i ett år, men har lovat att uppfylla sin kvot under sommaren 2017.
Av de 160 000 som ursprungligen skulle omfördelas har 61 475 tills vidare inte ålagts några specifika länder.
Källa: EU-kommissionen, 13 juli
Gå till toppen