Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Misstroendevotum fortfarande ett alternativ

Statsminister Stefan Löfvens presskonferens lugnade inte oppositionen och gav inte de svar de vill ha. – Stefan Löfven väcker nästan fler frågor än vad han besvarar, säger Anna Kinberg Batra (M), som inte utesluter misstroendeförklaring mot en eller flera ministrar.

Statsminister Stefan Löfven (S) under pressträffen på Rosenbad med anledning av Transportstyrelsens IT-affär.Bild: Stina Stjernkvist/TT
Anna Kinberg Batra säger till TT att hon tycker det ser ut som att Stefan Löfven försöker skylla ifrån sig på andra och på myndigheter.
– Regeringen har en chef och det är statsministern, om då ansvarig minister upptäcker en stor säkerhetsrisk, varför ska man då inte informera statsministern?
Hon utesluter inte en misstroendeförklaring mot en eller flera ministrar trots informationen på pressträffen.
– Jag sade redan förra veckan att det mycket väl kan bli aktuellt. Och jag är inte imponerad av de besked som skett på dagens pressträff.
Ett misstroendevotum mot enskilda statsråd är fortfarande ett alternativ för flera oppositionsledare.
– Det som varit ett haveri inom Transportstyrelsen visar sig nu också vara ett informationshaveri inom regeringen, säger Centerledaren Annie Lööf.
Hon förväntar sig att regeringen kommer att ge fler svar under tisdagens möte med samtliga partier.
– Hur ser informationskedjorna ut i regeringskansliet? Varför har Stefan Löfven, under de här sju månaderna, inte informerat oppositionen? Vi har haft ett antal möten med utrikesnämnden under det senaste halvåret och den här frågan har inte varit uppe, säger hon.
Liberalernas ledare Jan Björklund tycker det är märkligt att informationen om Transportstyrelsens IT-haveri inte nått statsministern tidigare.
– Det är väldigt märkligt. Eftersom att de själva beskriver det som ett haveri och mycket allvarligt. I Alliansregeringen så talade vi med varandra hela tiden om allvarliga frågor. Det är otroligt märkligt att några statsråd skulle ha hållit detta hemligt för statsministern, säger Björklund som inte heller utesluter en misstroendeförklaring mot ett eller flera statsråd.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor anser att hon fick beskåda ett dubbelhaveri på statsministerns presskonferens.
– Han har en uppseendeväckande syn på ledarskap. Han ger grönt ljus till sina statsråd att de inte informerade honom, trots att de hade kännedom om att det fanns risk för rikets säkerhet. Han anser att det är ok, säger Busch Thor.
Hon säger att det är oacceptabelt och håller fast i frågan om misstroendeförklaring.
– Det är självklart att det kan bli aktuellt, säger Busch Thor.
Vänsterledaren Jonas Sjöstedt tycker det är en svaghet att man inte verkat informera varandra i regeringen. Framför allt ifrågasätter han infrastrukturminister Anna Johansson (S).
– Att ansvarig minister inte vetat vad som sker inom hennes eget område, inger inget förtroende alls. Där finns det många frågetecken kvar att utreda, att hon inte verkar ha haft kontroll. Jag tycker inte vi har fått tillräckligt med förklaringar och jag kan därför inte säga att misstroendeförklaringen utesluts än, säger han.
Sverigedemokraterna går längst i sin kritik och kräver att Anna Johansson, Anders Ygeman och Peter Hultqvist avgår, annars blir det misstroendevotum.
– Om statsministern inte avsatt de berörda ministrarna före riksdagens öppnande, så kommer Sverigedemokraterna begära misstroendevotum mot statsministern, om inget drastiskt händer, säger Paula Bieler, riskdagsledamot för SD, till SVT Nyheter.
Fakta

Riksdagens misstroendeförklaringar

Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring fem gånger. För att en sådan ska väckas krävs att minst 35 ledamöter enas om det.

• Oktober 2002: M fick igenom en omröstning mot att S tre veckor efter valet inte kommit överens om stöd från V och MP. Röstades ned med 174—158 (17 avstod från att rösta).

• Oktober 1998: M fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) mot att han inte avgått efter valet. Röstades ned med 186—82 (74 avstod från att rösta).

• November 1996: M, FP, KD fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) om uttalande under ett Kinabesök. Röstades ned med 204—119 (16 avstod från att rösta).

• Februari 1985: M, FP och C fick igenom en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström (S) om uttalande om ubåtskränkningar. Röstades ned med 182—160.

• Oktober 1980: S och VPK fick igenom en misstroendeomröstning mot statsminister Thorbjörn Fälldins (C) ekonomiska politik. Röstades ned med 175—174.

Källa: Riksdagen

Fakta

Så funkar misstroendeförklaring

• •Riksdagen kan tvinga regeringen eller en minister att avgå genom att göra en misstroendeförklaring.

• •Minst 35 ledamöter måste föreslå att riksdagen ska rösta om att göra en misstroendeförklaring för att omröstningen ska bli av.

• •Minst 175 av de 349 ledamöterna måste rösta ja till förslaget för att riksdagen ska förklara sitt misstroende.

• •Om riksdagen inte har förtroende för statsministern måste hela regeringen avgå eller utlysa extraval.

• •Om riksdagen inte har förtroende för en minister måste ministern avgå.

• •Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring fem gånger hittills, utan att det har gått igenom. Två gånger har själva hotet om en misstroendeförklaring lett till att en regering respektive en minister avgått.

Källa: Riksdagen

Gå till toppen