Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”I en värld med begränsade resurser bör vi fokusera på de mest effektiva investeringarna.”

Stora framsteg har gjorts i kampen mot malaria, en sjukdom som en gång fanns i snart sagt hela världen och som fram tills alldeles nyligen hörde till utvecklingsländernas verkliga plågoris. Detta är en av de bästa men en av de minst kända historierna från utvecklingsländerna sedan sekelskiftet. Under de senaste femton åren har mer än sex miljoner liv räddats, tack vare framgångsrika åtgärder mot den fruktade sjukdomen. Lärdomarna från detta både kan och borde tillämpas på andra stora utvecklingsutmaningar. Det skriver Björn Lomborg, ledare för tankesmedjan Copenhagen consensus center.

Utöver att det minskar det mänskliga lidandet innebär den lyckosamma bekämpningen av malaria också stora vinster för samhället.Bild: EUGENE HOSHIKO
Malaria orsakas av en parasit som överförs via myggor. Även i sin milda version blir resultatet feber, frossa, influensaliknande symtom och blodbrist – den är särskilt farlig för gravida kvinnor och småbarn. Malaria kan leda till livslånga psykiska besvär och beräknas kosta miljardtals dollar i förlorad produktivitet varje år.
En gång förekom sjukdomen i hela Europa och i stora delar av USA. DDT och billiga mediciner hjälpte de rika länderna att praktiskt taget utrota sjukdomen efter andra världskriget, vilket gjorde det till en sjukdom som i stor utsträckning bara drabbar fattiga länder.
Men framstegen i kampen mot malaria har ökat dramatiskt sedan sekelskiftet. Dödsfallen har minskat med 60 procent sedan år 2000. I Afrika, som har merparten av sjukdomsfallen, har dödstalen nästan halverats. Från 764 000 år 2000 till 395 000 år 2015.
Tillsammans med Bill och Melinda Gates stiftelse är den viktigaste globala aktören inom malariabekämpningen den amerikanska regeringen. Under 2005 lanserade president George W Bush ett initiativ för bekämpningen av malaria på den utsatta kontinenten. Detta skedde kort efter det att vår tankesmedja, Copenhagen consensus center, gjort den första övergripande kostnads- och nyttoanalysen av biståndspolitik. Vårt mål var att identifiera hur varje dollar i hjälp- och utvecklingspengar kunde uppnå högst effekt.
En grupp bestående av framstående ekonomer, bland annat nobelpristagarna Thomas Schelling, Vernon Smith, Douglas North och Robert Fogel, analyserade ny forskning och slog fast att en av de mest effektiva investeringarna skulle vara bekämpningen av malaria. Uttryckt i ekonomiska termer, och baserat på försiktiga uppskattningar, visade forskningen att varje dollar som spenderades på malariabekämpning skulle kunna generera minst 25 nya dollar i samhällsekonomin.
En annan studie från University of North Carolina och Harvard, visar att resultatet är ännu bättre än förutspått. Fram till 2014 spenderade USA cirka 3,7 miljarder dollar för att rädda 1,7 miljoner barn, vilket innebär en kostnad på enbart cirka 2200 dollar för varje enskilt räddat liv.
Studien undersökte också dödligheten bland barn under fem år i de 19 länder som tillhandahållit myggnät, insektssprutning och medicin med 13 länder som inte gjort detta. Länderna i den första gruppen hade 16 procent färre dödsfall i åldersgruppen, vilket innebar att cirka 1,7 miljoner barns liv räddades. Lärdomen är att stora resurser till smarta utvecklingslösningar verkligen kan förändra världen.
En vidare lärdom är också att vi behöver svara på andra globala utmaningar med liknande smarta investeringar. Människor över hela världen svarar i undersökningar att utbildning, hälsa och näring är deras främsta prioriteringar.
Men inte alla investeringar inom dessa områden är lika effektiva – ett faktum som såväl statliga som privata biståndsgivare av alla storlekar bör notera.
Så har det visat sig att en anmärkningsvärt lönsam utvecklingsinvestering är att sätta barn i förskola. Samtidigt har det visat sig att investeringar i yrkesutbildning ger en mycket lägre motsvarande samhällsekonomisk avkastning.
Givetvis borde man göra både och, men i en värld med begränsade resurser bör vi fokusera på de mest effektiva investeringarna, som till exempel de som gjorts mot malaria.
På hälsoområdet borde vi till exempel investera mer i behandling av tuberkulos. Det är världens dödligaste och mest förbisedda infektionssjukdom, men den är också mycket billig att behandla. Varje dollar som spenderas på bekämpning av tbc ger 43 dollar tillbaka.
Vi bör alltså använda våra begränsade resurser till åtgärder som ger de mest kostnadseffektiva förbättringarna, för att därefter flytta dessa till den näst mest effektiva åtgärden. Pengar som spenderas på näring och kost ger till exempel mycket bra utdelning. Vår forskning visar att närings- och kosttillskott genererar enorma effekter, särskilt näring som ges till småbarn. Samtidigt visar det sig att satsningar på till exempel boskap ger mycket sämre effekter.
Det finns olika sätt att uppfylla utvecklingsmålen och vissa är mer effektiva än andra. Vi borde därför alltid kräva att metoderna med de mest kostnadseffektiva resultaten kommer till användning. Bekämpningen av malaria är ett exempel på detta. Om vi prioriterade liknande metoder inom andra områden skulle så mycket mer kunna uppnås än vad som är fallet idag.
Björn Lomborg
Översättning: Ola Tedin
Projcet Syndicate
Gå till toppen