Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Genom att blanda samman misstroendeförklaring med konstitutionsutskottets granskning försökte statsministern vilseleda allmänheten.”

Reglerna om misstroendeförklaring är en hörnpelare i den svenska parlamentarismen. Och den grundläggande idén i parlamentarismen är att regeringen – och de enskilda statsråden – ska ha riksdagens förtroende eller åtminstone tolereras av riksdagen. Det skriver Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Statsminister Ingvar Carlsson (S) och justitieminister Anna-Greta Leijon (S) under en presskonferens 1988 där Leijon meddelar att hon avgår på grund av sin inblandning i Ebbe Carlsson-affären. Den enda gång en misstroendeförklaring kunnat samla en majoritet i riksdagen. Hotet räckte för att statsministern skulle låta Leijon avgå. Nu är vi där igen, skriver Anders Sannerstedt.Bild: Lars Hedberg / TT /
Statsminister Stefan Löfven (S) kritiserade vid torsdagens presskonferens att alliansen väckt misstroendeförklaring utan att invänta konstitutionsutskottets granskning av hur regeringskansliet hanterat haveriet hos Transportstyrelsen.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen