Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

”Maudie”: Motsträvig kärlek och ett märkligt konstnärskap

Ethan Hawke och Sally Hawkins i "Maudie".Bild: Duncan Deyoung/Mongrel Media

Maudie

BIO. DRAMA. Kanada/Irland/USA, 2016. Regi: Aisling Walsh, Med: Sally Hawkins, Ethan Hawke, Kari Matchett. Åldersgräns: 7 år. Längd: 1.55.

Den kanadensiska målaren Maud Lewis (1903–1970) har varit ett okänt namn för mig fram till den här utsökta, berörande filmen, om ett märkligt konstnärskap som växer fram ur förtryck, sorg och desperation. Engelskan Sally Hawkins och amerikanen Ethan Hawke spelar det udda paret Maud och Everett Lewis i en liten stad i provinsen Nova Scotia, där den kalla snön yr utanför deras enkla hus vintertid.
Berättelsen börjar någon gång på 30-talet då den av reumatism redan handikappade, haltande och krumma Maud får veta att hennes bror sålt föräldrahemmet. Sedan övertalar han deras äldre släkting, en kylig, intolerant kvinna, att hysa systern för resten av hennes liv. Maud längtar efter frihet och får en dag syn på den tystlåtne, hårdhudade fiskhandlaren Everett i affären, där han annonserar om hjälp i hushållet. Mot alla odds får Maud flytta in i det torftiga huset, där han bor med två vakthundar och några kycklingar i trädgården.
Från första stund och framåt gör han klart för henne, även med våldsamma metoder, att det är han, det före detta barnhemsbarnet, som bestämmer. Hon far illa och tröstar sig med att måla blad, blommor och fåglar på väggar, hyllor och längre fram på brädstumpar. Everett låter henne hållas.
Färgerna tillför en för honom tidigare okänd värme och skönhet. En dag kommer en av hans fiskkunder förbi och ser Mauds begåvning.
”Maudie” är ingen traditionell så kallad biopic med en rad faktauppgifter kring huvudpersonen. I stället gör manusförfattaren Sherry White och irländska regissören Aisling Walsh ett drama om en ytterst motsträvig kärlek mot bakgrund av ett samhälle där fördomar ofta styr synen på fysiskt handkapp och över huvud taget individer som avviker från normen. Det gör både Maud och Everett och det är naturligtvis det som leder till att de trots allt fäster sig vid varandra och ser att de behöver varandra. Hennes lidandes historia rullas sakta upp medan hans förblir mer dold, bortsett från uppväxten på barnhemmet. Möjligen hade en fördjupning i hans historia gett mer klarhet. Å andra sida får publiken tillfälle att själv fylla i.
Fotografen Guy Godfree fångar fint miljön och Nova Scotias natur. Avståndsbilden på Everetts och Mauds långa vandringar från det isolerade huset på ön och in till staden återkommer flera gånger och understryker deras avskurenhet och utanförskap.
Sally Hawkins har i en rad filmer, bland annat hos Mike Leigh, visat både sin tekniska briljans och den där speciella förmågan att snabbt slå om från djupaste allvar till humor och komik. Därför överraskar hennes lysande gestaltning inte lika mycket som Ethan Hawkes. Jag har ett gott öga till honom efter det lyckosamma samarbetet, även på manusplanet, med regissören Richard Linklater och fransyskan Julie Delpy i trilogin ”Bara en dag”, ”Bara en natt” och ”Before midnight”.
I ”Maudie” gör han en karaktärsstudie på ett helt annat plan. Jag törs nog säga att det är hans livs roll.
Läs alla artiklar om: Filmfredag 28 juli
Gå till toppen