Kultur

Monica Zetterlunds ande svävade över hyllningskonserten

Filip Jers och Hannah Svensson möttes i "Bedårande sommarvals"Bild: Markus Fägersten

”Monica Z – for ever and ever”

KONSERT · JAZZ. Med: Svante Thuresson, Hannah Svensson, Tommy Körberg, Jan Lundgren, Filip Jers, Janne Loffe Carlsson, Ekdahl/ Bagge Big Band och konferencieren Tom Alandh. Ystad arena 1/8.

Det var knappast läge för någon chansning när Ystad jazzfestival drog in på den stora Arenan för första gången.
Hyllningskonserten till Monica Zetterlund fylldes också med säkra namn. Publiken överöstes inte med gröna små överraskningsäpplen, men fick å andra sidan en massa god musik helt utan kantstött frukt.
I september är det 80 år sedan Monica Z föddes och sällskapet till hennes minne medarrangerade den utsålda jubileumskonserten som inledde årets Ystadsfestival och blev en maratonhistoria på över tre och en halv timme.
Zetterlunds generationskompis Svante Thuresson var den självklare konsertinledaren, efter vassa, elastiska och soliststarka Ekdahl/Bagge Big Bands tagning av ”Willkommen” ur ”Cabaret”.
Genom Monica Zetterlunds generationskamrat Svante Thuresson fick Zetterlundkonserten en stor och viktig dos autenticitet och 1960-talskänsla.Bild: Markus Fägersten
Thuresson satte tonen med en innerlig ”Skylark” och ”Monicas vals” innan Hannah Svensson växlade tempo med en rivig ”What a little moonlight can do” och förenades med munspelaren Filip Jers i ”Bedårande sommarvals”.
Både Svensson och Jers var som allra bäst senare, i varsitt samarbete med Jan Lundgren, där sångerskan mejslade ut en finlemmat lyrisk ”Jag vet en dejlig rosa” och Jers och Lundgren drog kvällens rekordapplåd för sin polskeduett.
Tommy Körberg i gott slag gav järnet med storbandet, men anknöt inte så mycket till hyllningsföremålet.Bild: Markus Fägersten
Nästan hela vägen kände man av Monica Zetterlunds närvaro och konstnärskap, uppgift nummer ett på en hyllningskonsert. Det som föll ur Z-ramen var flera av Tommy Körbergs insatser. ”Walk between the raindrops” och ”She’s leaving home” har knappast mycket med henne att göra, däremot råkar det finnas färdiga storbandsarr på de låtarna från Körbergs plattor med Tolvan Big Band. "Rock around the clock" med storbandsstuk är heller ingen direkt klockren zetterlundare, om man säger.
Körbergmusiken och all annan under kvällen höll hög klass. Däremot var det rejält (för) varmt i lokalen och storbildsskärmen släpade efter verkligheten med någon tiondels sekund, vilket gjorde den mer störande än nyttig.
I längden kom också för mycket snack i förhållande till mängden musik (överraskningsgästen Janne Loffe Carlsson serverade roliga minnen av Zetterlundskan, men snodde alltför stor del av andra set). Internt ryggdunkande på scenen borde man för övrigt allmänt ha hållit igen på. Låt åhörarna själva upptäcka hur fantastiska och duktiga alla är.
Slutet var hursomhelst gott och finalen smått rörande: alla solisterna förenade i ”Var blev ni av, ljuva drömmar?”, en kram även till en annan svensk 1960-talsikon, Tage Danielsson.
Läs alla artiklar om: Ystad jazzfestival 2017
Gå till toppen