Gästskribenten

David Ahlin: Dödläget i politiken urholkar väljarnas förtroende.

Decemberöverenskommelsen 2014 var ett försök av alliansen och regeringen att hantera det politiska dödläge som uppstått efter valet.Bild: Henrik Montgomery / TT
Svensk politik har gått i baklås. Regeringens förslag stoppas i riksdagen, samtidigt finns ingen alternativ majoritet som är redo att ta över. Förtroendet för både riksdagen och regeringen har rasat ner i källaren.
Då och då hjälper det att blicka bakåt för att förstå vad som händer idag. Vi förflyttar oss till våren 2010 med ett halvår kvar till riksdagsvalet. Alliansregeringen har delvis återhämtat sig från den bråddjupa opinionssvackan under 2007 och 2008 men spås fortfarande gå mot en valförlust.
Dock har förtroendet för regeringen ökat. Vinterns förtroendebarometer från Medieakademien och Göteborgs universitet visar att andelen med förtroende för den utdömda alliansregeringen ökat till 47 procent, från 41 procent året innan.
Regeringen Reinfeldt är inte särskilt populär, men den börjar bli respekterad av allt fler väljare.
I maj 2010 slår Greklandskrisen till med full kraft och alliansregeringens förtroende när det gäller den ekonomiska politiken ger en opinionskantring till fördel för alliansen, en rörelse som räcker hela vägen över valdagen.
Alliansregeringen drev igenom reformer, flera var djupt impopulära, men förslagen röstades igenom av riksdagen. Regeringen kunde styra landet och den tolererades av en majoritet av riksdagens ledamöter.
2010 års förtroendebarometer med intervjuer några veckor efter riksdagsvalet visade att 62 procent hade förtroende för regeringen och att 55 procent kände förtroende för riksdagen.
Hur ser det ut idag?
2017 års förtroendebarometer (samma metod som 2010) visar att 31 procent har förtroende för regeringen. En halvering jämfört med andelen sju år tidigare. 34 procent har förtroende för riksdagen, ett ras från 55 procent år 2010. Förtroendet minskade successivt fram till 2016 för att under det senaste året ha ökat marginellt, från en rekordlåg nivå.
Den senaste politiska krisen efter skandalen på Transportstyrelsen är bara ytterligare en påminnelse om regeringens svaga ställning. Redan innan allianspartierna uttalade misstroende mot tre ministrar på grund av agerandet i samband med it-läckan fanns hotet om misstroendevotum om regeringen inte drog tillbaka flera förslag, i detta fall bland annat en ny skatt på flygresor.
Stefan Löfvens minoritetsregering tolereras inte av riksdagens majoritet och har svårigheter att driva igenom sin politik. Dagens regering är varken populär eller respekterad utanför den egna kärnan av sympatisörer men det är fortfarande högst oklart vilka alternativa regeringskonstellationer som står till buds.
Svensk politik har hamnat i ett dödläge.
Om dagens tillstånd med handlingsförlamade minoritetsregeringar fortsätter in i nästa mandatperiod så finns risk att väljarnas förtroende för både riksdag och regering fortsätter att urholkas.
Det finns fler tecken på att väljarnas tålamod börjar tryta. 27 procent av väljarna, i huvudsak rödgröna sympatisörer, ansåg i juni att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll. 43 procent svarade att utvecklingen i landet går åt fel håll. Pessimisterna har blivit något färre jämfört med för ett år sedan, men andelen som ser positivt på hur Sverige utvecklas är kvar på historiskt låga nivåer.
Andelen väljare som i Ipsos mätningar inte kan eller vill nämna vilket parti som har bäst politik inom de tyngsta sakfrågorna har ökat över tid. Fler är också missnöjda med hur olika samhällsfunktioner fungerar. Det handlar till exempel om polisen, försvaret, skolan och integrationen av nyanlända.
Enligt Ipsos studie Global Trends upplever många att samhället förändras snabbt, att förändringarna främst gynnar andra än en själv och att framtiden ter sig osäker och oviss. 78 procent tycker att vi lever i en allt farligare omvärld och 43 procent instämmer i påståendet ”jag önskar att Sverige var mer som det var förr”.
När många oroar sig för framtiden får ökad misstro mot politiker snabbt konsekvenser. Nostalgi är lockande. I drömmen om det förflutna hittar nya politiska rörelser kraft och de framställer sig alltid som folkets riktiga företrädare i kamp mot ett korrupt etablissemang.
Ta Storbritannien som ett varnande exempel. Storbritannien har hamnat i en osannolik röra efter beslutet att landet ska lämna EU. Ingen kan idag förutsäga konsekvenserna av beslutet, som fattades efter en valkampanj full av lögner, populism och hets mot experter av olika slag.
Eller blicka längre västerut, där en sorglig fars utspelar sig med president Trump i huvudrollen. Enligt en ny global studie från Pew, genomförd i 37 länder, har USA:s anseende i världen rasat sedan Donald Trump tog över presidentposten. Mot slutet av Barack Obamas tid som president uppgav i snitt 64 procent av de intervjuade att de hade en positiv uppfattning om USA. Nu har andelen fallit till 49 procent. Donald Trump drar ner USA:s rykte och landet är sakta på väg att tappa sin globala ledarroll.
Här i Sverige är det hög tid att bryta dödläget. Förtroendet för de politiska institutionerna behöver återskapas. Hösten 2018 är det upp till bevis för våra folkvalda.
Gå till toppen