Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Forskare: Trump ovillig att ta i rasfrågan

Först flera dagar efter den dödliga bilattacken i Charlottesville fördömer Donald Trump nynazister och Ku klux klan-anhängare och säger att rasism är av ondo. Presidentens långsamma agerande beror på att han inte vill ta i frågor kring rasrelationer, anser forskare.

President Donald Trump fördömer rasism i ett tal i Vita huset, två dagar efter den dödliga bilattacken i Charlottesville.Bild: Evan Vucci/AP/TT
I vanliga fall är Donald Trump känd för att inte skräda orden och komma med blixtsnabba kommentarer och fördömanden. Men efter demonstrationen i Charlottesville i lördags och den bilattack som krävde en 32-årig kvinnas liv dröjde det till måndagen innan presidenten under en presskonferens fördömde de högerextrema demonstranterna.
– Rasism är ondska och de som begår våldsamheter i dess namn är kriminella och ligister, inklusive KKK, nynazister, vit makt-förespråkare och andra hatgrupper som är motbjudande för allt som vi håller kärt som amerikaner, sade Trump från Vita huset.
Presidenten har de senaste dagarna kritiserats, även från egna led, för att inte i mer skarpa ordalag ha fördömt dådet som rasistiskt.
– Han var långsam och närmast ovillig att uttala sig vilket utgör en stor kontrast till hur president Obama uttalade sig under liknande händelser under sin presidentperiod, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Hela frågeställningen kring relationerna mellan svarta och vita är central i USA, vilket bland annat visade sig i Ferguson i Missouri för två år sedan, då kravaller och undantagstillstånd följde efter att en polis skjutit ihjäl en svart tonåring. Medan den tidigare presidenten Barack Obama var skicklig på att erkänna de problem som finns i USA utan att lägga skulden på någon, vill Trump helst inte ta i rasfrågan överhuvudtaget. Presidenten har tidigare också haft problem med att distansera sig från vitmaktrörelsen Ku klux klan.
– Han är snabb att attackera folk, men det här är uppenbarligen ett ämne som han inte alls vill ta upp, säger Dag Blanck.
Upprinnelsen till demonstrationerna i Charlottesville i delstaten Virginia är ett beslut att flytta en staty av sydstatsgeneralen Robert E Lee, som av många ses som en påminnelse om rasism och förtryck. Men för de högerextremister som demonstrerade i Charlottesville är statyn en viktig symbol för det vita USA:s historia. En del demonstranter bar också Trumpmärken och "Make America great again"-kepsar.
– Många av Trumps kärnväljare är lågutbildade, vita män och det är grupper som känner sig hotade av de demografiska förändringarna som pågår i USA där minoritetsgrupper växer och USA förändras mot ett mer mångkulturellt samhälle, säger Dag Blanck.
Gå till toppen