Återigen visar den propalestinska rörelsen sig från sin sämsta sida. En Palestinademonstration, denna gång i Helsingborg, innehöll grov antisemitism. Bland annat sadeen imam från en lokal moské att judar är apors och svins avkomma. Det är bara den senaste i raden av antisemitiska uttryck inom Palestinarörelsen, som en gång för alla behöver göra en storstädning och vädra ut antisemitismen.

En äldre släkting brukar säga att vi palestinier föds med det politiska intresset i blodet. Hon menar att palestinier inte får ett politiskt intresse av en slump, utan att det är ett latent kall som varje palestinier omedvetet bär på och som väntar på att upptäckas. Hennes teori kan uppfattas som lika anspråksfull som ogrundad, men icke desto mindre är det något som många palestinier identifierar sig med.

I takt med att unga svensk-palestinier växer upp i Sverige byggs frågeställningar om ursprung, kultur och flyktingskap upp. När ögonblicket kommer då man inser att ens familjehistoria präglats av en israelisk ockupationsmakt som i decennier utnyttjat sin maktställning i både sammanträdes- och tortyrrum börjar det politiska intresset växa och leda till handling.

Kampen mot den israeliska ockupationen av Palestina och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna engagerar många palestinier i Sverige som vill uppmärksamma omvärlden på förtryck och övergrepp. Det är en strävan som är högst befogad och önskvärd då det ligger i alla moderna civilisationers intresse att främja respekt för allas grundläggande fri- och rättigheter.

Det är en kamp som jag sedan 17-årsåldern deltagit i, i form av klassrumsbesök, internetkampanjer, debattartiklar och manifestationer. På min första demonstration hörde jag en ilsken man i 40-årsåldern skrika att ungdomarna borde lämna demonstrationståget och istället bege sig till en namngiven butik som skulle stenas på grund av att ägaren sades vara jude. Palestinarörelsen såg då till att jag fick min första upplevelse av ogenerad och grov antisemitism, men det skulle inte bli sista gången. Under de efterföljande åren såg jag otaliga exempel på antisemitiska uttryck inom Palestinarörelsen, till exempel hatiska slagord, hyllningar av antisemiter och kränkande karikatyrer. Problematiken har varit för omfattande i tid, geografi och avsändare för att kunna betraktas som enskilda händelser. Nu, 19år senare, smärtar det att konstatera att antisemitismen är ett stående inslag i Palestinarörelsen. Vid absolut flest tillfällen har antisemitismen uttryckts av en minoritet bestående av unga, arga och obildade män – och lika ofta har majoriteten inom Palestinarörelsen inte gjort tillräckligt för att stoppa judehatet.

I Helsingborg omvandlades i slutet av juli en propalestinsk manifestation till en plattform för antisemitism. I efterspelet hörs bortförklaringar som upprepats vid många tidigare tillfällen när medier konfronterat dem som sprider antisemitism. Bland annat sägs det att upprördheten över situationen i Palestina gått över styr och orsakat judehatiska uttryck.

Enligt min mening ska en vuxen människa som inte klarar av att kontrollera vad som kommer ur munnen avstå från att hålla politiska brandtal.

En annan bortförklaring är att när en propalestinsk talare säger ”judar” så menar hen inte just judar utan något helt annat, nämligen staten Israel. Att acceptera en sådan undanflykt är att blanda bort korten, inte stå för saklighet. I bästa fall tyder det på en intellektuell lathet långt över det acceptabla i samhällsdebatten. Det tar inte många sekunder att förstå att judar och Israel inte är samma sak. I värsta fall är det helt enkelt en lögn och att talaren i fråga menar just judar.

Incidenten i Helsingborg är polisanmäld och det är viktigt att polisen utreder om brott har begåtts. Polisens roll är betydelsefull, men den långsiktiga lösningen för att få bort antisemitismen från demonstrationernaförutsätter ett mer omfattande arbete där de palestinska föreningarna runt om i Sverige tar ett större ansvar för sina arrangemang.

Det duger inte med bortförklaringar, nu krävs antirasistisk handling. Palestinarörelsen bör rycka tillbaka megafonerna från antisemitiska hatpredikanter och otvetydigt ta ställning mot den kollektiva skuldbeläggningen av judar och förebygga fler kränkningar.

Det politiska intresse som unga palestinier har ska omsättas i fredliga aktioner, inte hat. Palestinarörelsen bör en gång för alla göra en storstädning och vädra ut antisemitismen.