Sverige

Skolstart – med hat och hån på nätet

För många unga innebär skolstarten en återkomst till en vardag med kränkande kommentarer, hot och olovliga publiceringar på internet. Över hälften av lärarna i mellan- och högstadiet uppger att deras skola har problem.

Många mellan- och högstadielärare uppger att deras skola har problem med mobbning och kränkningar på nätet. Arkivbild.Bild: Erik Nylander/TT
Mobbning och kränkningar på nätet upplevs som ett allt större problem i svenska skolor. Över hälften av alla mellan- och högstadielärare, 54 procent, uppger att deras skola har problem med detta, enligt en undersökning som Lärarbarometern gjort på uppdrag av Telenor.
– Precis som på andra arenor där människor umgås finns det problem på nätet och det är bra att lärare ser detta. En av utmaningarna har varit att det inte har funnits vuxna som har tillräckligt med kunskap om ungas digitala liv, säger Johnny Lindqvist, kommunikationschef på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor till TT.
– Det finns fortfarande lärare som är ganska bakåtsträvande och inte vill sätta sig in i det. Men vi måste vara medvetna även om det kan vara svårt för vissa, säger Christan Gerecht, högstadielärare på Västra Stenhagenskolan i Uppsala, till TT.
En tredjedel av de drygt 1500 lärare som tillfrågats i undersökningen uppger att problemet blivit vanligare de senaste två terminerna. Hälften tycker att det ligger på samma nivå som tidigare.
– Att det upplevs som vanligare kan också vara en signal om att skolor och lärare börjar ta in elevernas digitala kanaler när de tittar på hur unga mår, säger Lindqvist.
En bild som delas av Gerecht.
– Vi är tydligare i dag med att eleverna måste komma till oss direkt och berätta om någon skrivit något dumt. Vi uppmanar också alltid eleverna att ta screenshots så att vi har bevis och kan polisanmäla det, säger han.
Det har länge funnits en diskussion om skolorna ska lägga sig i vad unga gör på nätet eller inte. Men nu märker Johnny Lindqvist en ökad förståelse om att det som händer på internet också påverkar skolsituationen.
Ofta är det samma barn som utsätts för mobbning och kränkningar på nätet som i klassrummet eller på skolgården. Därför måste de digitala kanalerna ingå i det vanliga trygghetsarbetet på skolorna, enligt Lindqvist som dock efterlyser bättre kunskap om ungas digitala vanor i vardagen – oavsett om de är utsatta eller inte.
– Mycket av barnens kommunikation har flyttat till digitala kanaler, så vuxna behöver vara där och förstå hur de fungerar också när barnen mår bra, säger han.
– Man behöver inte lägga ner hundratusen timmar på att vara närvarande på alla plattformar, men kommer någon och pratar om Snapchat så ska du veta vad det är.
Med bättre kunskap blir steget sedan lättare till att stötta en generation som växer upp i en helt digitaliserad värld.
– De allra flesta unga är medvetna om riskerna, men vet inte hur de ska stärka sig själva i digitala miljöer, säger Lindqvist.
Fakta

Så pratar du med ditt barn om näthat

Elza Dunkels är internetforskare och docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Här är hennes tips på hur vuxna kan prata om hat och hån på nätet med sina barn:

Ingen ska behöva bli utsatt – alla har rätt att skydda sig

– Man har rätt att skydda sig själv. Man måste inte gå in i en strid, slå tillbaka eller tåla. Som vuxen måste man vara väldigt tydlig med att alla har den rätten, oavsett ålder.

– En del ger igen och hänger ut folk – det är en metod. "Du började bråka tillbaka och då är du lika dålig" – så kan man inte resonera, säger Elza Dunkels. En del vill gömma sig och glömma att det har hänt.

– Ett sätt att skydda sig på kan vara att man undviker vissa saker, att man inte läser allt som skrivs om en själv eller sådant som man far illa av. För andra kan det kännas jätteviktigt att hålla koll och man kan må sämre av att inte veta.

Det är viktigt att stötta andra

– Problemen med näthat kommer aldrig att lösa sig om man inte börjar stötta andra. Alla kan inte vara så tuffa att de säger ifrån. Det kan vara effektivare om någon annan, som inte är inblandad i konflikten, säger ifrån. Det behöver inte vara att attackera den som attackerar – det kan vara att skriva ett direktmeddelande till den utsatta: "Jag såg det där och jag är på din sida". Det är en viktig grej. Vi alla behöver bli bättre på det här.

Alla behöver se upp för att bli hataren

– Vi alla kan bidra på olika sätt för att det ska bli ett bättre samtalsklimat. Ibland när man pratar om näthat är det som att det är speciella personer som står för näthatet, galningar som sitter hela nätterna och hatar. Men det finns också ett ganska utbrett vardagshatande som man kanske inte tänker på som hat. Man kanske delar något utan att ha kollat upp det eller kommenterar utan att tänka sig för. Det gäller även vuxna – att inte bli hataren. Näthat är inte ett ungdomsproblem. Det är exakt lika utbrett bland vuxna.

Anpassa pratet till ditt barn

– Man kan inte prata lika explicit med en fyraåring som med ett äldre barn.

Lyssna mer än vad du pratar

– Det här är vuxna ganska dåliga på. Här måste förbereda barn på att hantera saker själva. Det är otroligt viktigt att vi lyssnar på hur de tänker i stället för att säga till exempel: "Den här appen får du inte ha". Fråga i stället ditt barn: "Har du hört talas om appen?" och varför barnet tycker att den verkar vara bra. Då blir det mer ett samtal än undervisning.

Försök att vara en bra förebild

– Konsekvenstänk hänger inte ihop med ålder – det är en generell fråga. Se över vardagshatandet även utanför nätet. Det kan vara hur man pratar om väderpresentatören, om Melodifestivalen och sådana saker.

– Teorin i min forskning är att hatet har sin grund i destruktiva normer i samhället. Det handlar mer om kvinnohat än om internet. Den ansatsen måste man ha – hur får jag mitt barn att se alla oss som ett "vi" och inte som ett "vi och dem"? Påpeka när något är sexistiskt eller rasistiskt och träna barnen i att tänka själva.

Fakta

Kränkande kommentarer och hot

Lärarbarometern har, på uppdrag av Telenor, via webbintervjuer frågat 1518 mellan- och högstadielärare hur de ser på problemet med nätkränkningar bland elever. 54 procent uppger att skolan de jobbar på har problem med kränkningar och mobbing på nätet bland eleverna. Problemet blir vanligare ju högre upp i årskurserna man kommer.

Enligt lärarna handlar det främst om kränkande kommentarer i sociala medier men också om olovliga publiceringar och delning av bilder och filmer, mobbning och hot.

En av tre lärare (33 procent) uppger att det har blivit vanligare med mobbning och kränkningar på nätet bland eleverna de senaste två terminerna. Hälften tycker att det ligger på samma nivå.

Källa: Telenor/Lärarbarometern

Läs alla artiklar om: Näthat i skolan
Gå till toppen