Elza Dunkels är internetforskare och docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Här är hennes tips på hur vuxna kan prata om hat och hån på nätet med sina barn:

Ingen ska behöva bli utsatt – alla har rätt att skydda sig

– Man har rätt att skydda sig själv. Man måste inte gå in i en strid, slå tillbaka eller tåla. Som vuxen måste man vara väldigt tydlig med att alla har den rätten, oavsett ålder.

– En del ger igen och hänger ut folk – det är en metod. "Du började bråka tillbaka och då är du lika dålig" – så kan man inte resonera, säger Elza Dunkels. En del vill gömma sig och glömma att det har hänt.

– Ett sätt att skydda sig på kan vara att man undviker vissa saker, att man inte läser allt som skrivs om en själv eller sådant som man far illa av. För andra kan det kännas jätteviktigt att hålla koll och man kan må sämre av att inte veta.

Det är viktigt att stötta andra

– Problemen med näthat kommer aldrig att lösa sig om man inte börjar stötta andra. Alla kan inte vara så tuffa att de säger ifrån. Det kan vara effektivare om någon annan, som inte är inblandad i konflikten, säger ifrån. Det behöver inte vara att attackera den som attackerar – det kan vara att skriva ett direktmeddelande till den utsatta: "Jag såg det där och jag är på din sida". Det är en viktig grej. Vi alla behöver bli bättre på det här.

Alla behöver se upp för att bli hataren

– Vi alla kan bidra på olika sätt för att det ska bli ett bättre samtalsklimat. Ibland när man pratar om näthat är det som att det är speciella personer som står för näthatet, galningar som sitter hela nätterna och hatar. Men det finns också ett ganska utbrett vardagshatande som man kanske inte tänker på som hat. Man kanske delar något utan att ha kollat upp det eller kommenterar utan att tänka sig för. Det gäller även vuxna – att inte bli hataren. Näthat är inte ett ungdomsproblem. Det är exakt lika utbrett bland vuxna.

Anpassa pratet till ditt barn

– Man kan inte prata lika explicit med en fyraåring som med ett äldre barn.

Lyssna mer än vad du pratar

– Det här är vuxna ganska dåliga på. Här måste förbereda barn på att hantera saker själva. Det är otroligt viktigt att vi lyssnar på hur de tänker i stället för att säga till exempel: "Den här appen får du inte ha". Fråga i stället ditt barn: "Har du hört talas om appen?" och varför barnet tycker att den verkar vara bra. Då blir det mer ett samtal än undervisning.

Försök att vara en bra förebild

– Konsekvenstänk hänger inte ihop med ålder – det är en generell fråga. Se över vardagshatandet även utanför nätet. Det kan vara hur man pratar om väderpresentatören, om Melodifestivalen och sådana saker.

– Teorin i min forskning är att hatet har sin grund i destruktiva normer i samhället. Det handlar mer om kvinnohat än om internet. Den ansatsen måste man ha – hur får jag mitt barn att se alla oss som ett "vi" och inte som ett "vi och dem"? Påpeka när något är sexistiskt eller rasistiskt och träna barnen i att tänka själva.