Wimans blogg

Max Wiman: Daniel Andersson fyller 40 – en aktiv legendar går in i den gyllene medelåldern

Seger i går var nog enda presenten han önskat sig.

Daniel Andersson, 40 år i dag.Bild: PETTER ARVIDSON
Det finns vinnarskallar. Och sen finns det MFF-familjen Andersson.
Jag hann aldrig fånga in Daniel Andersson efter matchen i går, men kan se blicken framför mig ändå. Förlora hatar han, att tappa poäng på sättet som det blev mot Göteborg hatar han än mer.
"Hatar" är ett ord som ni får ta för vad det är i idrottsammanhang. Det har inget med det verkligt onda hatet att göra.
"Hatet" att förlora handlar om kärleken till att vinna för föreningen som har en så stor plats i hjärtat.
Daniel Andersson är en av de många genom åren som blivit ett med Malmö FF, som i princip kan och har kunnat göra vad som helst för sin klubb.
Storebror Patrik hade samma egenskaper, pappa Roy likaså. Och i bakgrunden - alltid på plats - har förstås funnits mamma Solbritt. Tredje brodern Fredrik tog en annan väg en elitfotbollen.
Skojade med Daniel Andersson i våras och påpekade att han numera snart var medelålders. Han tittade nästan lite omtumlat på mig, det var en tanke som han inte riktigt ville ta in.
I dag blir MFF:s sportchef Daniel Andersson 40 år och möjligen får han fira det med att sälja Pawel Cibicki till Leeds för ett antal sköna miljoner, men jag är säker på att han vid en snabb fråga hade bytt de miljonerna mot en seger mot Göteborg i det korta perspektivet.
Nu är jobbet att tänka långsiktigt också och eftersom han har stor integritet och inte lättar på vad som är den totala planen, så blir vi fundersamma i bland. Men MFF fortsätter mot att utvecklas som en klubb med målet att inte bara vara bäst i Sverige och Andersson har bara en sak för ögonen: MFF:s bästa. Det är en väldigt god egenskap att vara så hängiven sitt arbete, även om det som allt annat har sina risker.
Betydelsen av hans insatser i MFF som spelare framför allt när han kom tillbaka från sin italienska resa går inte att riktigt överblicka. En hemvändare som spelade under tio säsonger efter en lyckad proffskarriär. Jag kommer aldrig att glömma ögonblicket när han klev in för att göra en sista match i den allsvenska avslutningen i tröja nummer 460 (så många matcher spelade han) när guldet var klart 2013. Den typen av magiska hyllningar har vi för få av i Sverige.
Parallellt med sportchefsjobbet går nu också Daniel Andersson högsta tränarutbildningen och får träna allsvenska lag. Även om ordningen i karriärstegen möjligen känns fel, är jag övertygad att han en dag tränar Malmö FF.
I dag tränar han två ungdomslag i Höllviken, där egna telningar spelar. Snacka om kvalificerat ledarskap och det som också visar på det andra benet i Daniel Anderssons livsfilosofi. Att göra allt för sin familj.
Gå till toppen